Förbättrat mottagande och kortare vägar till arbete. Det är hur Ylva Johansson (S), arbetsmarknads- och etableringsminister, och Per Bolund (MP), biträdande finansminister, beskriver de satsningar regeringen gör på integration och migration.
Under en presskonferens radade regeringen upp sina förslag. ”Det kommer bli svårt att hänga med” sa Johansson inför presentationen. Mer pengar till Migrationsverket för att korta handläggningstiderna, samt mer pengarna till domstolarna för att migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ska ha tillräcklig kapacitet var ett par av de bättre satsningarna.
En rad områden rabblades därefter upp. 40 miljoner kronor ska exempelvis läggas årligen på vård av traumatiserande asylsökande. Det är en spottstyver i sammanhanget.
Bättre hade varit om regeringen hållit sitt löfte till kommunerna och gett mer till de som tar hand om de nyanlända. I stället pytsar regeringen ut små summor till exempelvis länsstyrelserna eller ett Nationellt kunskapscentrum för frågor om ensamkommande barn. Men dessa satsningar kommer inte att göra någon reell skillnad.
Detta tillvägagångssätt är utmärkande för den rödgröna regeringen. I stället för att göra något åt de stora problemen, som att se till att Polisen och Försvaret har de resurser som krävs, köerna till vården kortas eller se till att alla barn får bra undervisning i lugn och ro, väljer regeringen att göra symbolsatsningar.
Regeringen lägger också pengar på svenskundervisning tidigare under asylprocessen, och tidigare kompetenskartläggning. Två åtgärder som i och för sig är bra, men kommer alldeles för sent. Förra året kom 163 000 asylsökande till Sverige. I år har hittills 17 700 personer kommit. En väsentlig minskning. Men regeringen fortsätter att lägga pengar för att täcka upp för de brister som uppstod efter migrationsvågen hösten 2015, på grund av att man vägrade att agera in i det sista.
Den stora utmaningen är att se till att behoven täcks för de som fått besked om att stanna i Sverige, utan att välfärden försämras för andra. För det behöver fler komma i arbete. Men trots att endast 2 400 personer, fyra procent av alla nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingens etableringsprogram, är i snabbspår väljer regeringen att satsa mer pengar på ändamålet (Svd 16/9). Bättre vore att slopa åtgärder som inte fungerar för att sänka kostnaderna för att anställa generellt.
Regeringen borde fokusera mer på vad som behövs så att kommunerna inte hamnar i ekonomisk knipa så snart de asylsökande går över från den statliga etableringsersättningen till det kommunfinansierade försörjningsstödet. Tyvärr är regeringen fast i samma gamla spår, de medel man satsar täpper bara igen hål.