Varje gång Sverige byter regering finns en viss inkörsperiod. Det var tydligt, bland annat när Alliansen tog över makten 2006. Allt blev inte rätt men Alliansen tog sig igenom det första turbulenta halvåret och kunde genom förberedelse och hårt arbete få igenom flera viktiga förslag. Därefter följde åtta år av en tydlig jobbagenda med reformer för fler jobb och sunda statsfinanser. Alliansen tog sig igenom turbulensen och kom ut starkare. Detsamma kan inte sägas om nuvarande regering.
Vänsterregeringen är fortfarande vacklande. Under hösten har det blivit tydligt att inga besked kan tas på fullt allvar. Regeringen har under vissa perioder varit tydliga med att RUT skall monteras ned, för att stöd ska finnas hos Vänsterpartiet. När migrationsöverenskommelsen presenterades, där (V) inte ingår, var det tvärtom dags att utöka RUT. I vilket ställningstagande regeringen landar nästa gång, det vet ingen.
När Moderaterna efter sin stämma i höst gick fram med förslag om tillfälliga uppehållstillstånd och tillfälliga gränskontroller var regeringspartierna snabba med att kalla förslagen för ”inhumana” och ”ogenomförbara”. Även lokalt på Gotland sade rödgröna politiker att förslagen inskränker asylrätten.
Nu är tonen en annan. Miljöpartiet och Socialdemokraterna går nu fram med förslag om skärpta försörjningskrav, tillfälliga uppehållstillstånd för ensamkommande barn samt förstärkta gränskontroller. Förslag som för bara några dagar sedan var helt otänkbara, inhumana och ogenomförbara.
Detta visar att kejsaren är naken. Regeringen har ännu inte kommit överens med sig själv om vilken politik som ska bedrivas. Man testar att stå på den ena foten, för att i nästa stund testa den andra. Så skapas inte förtroende för politiken och långsiktiga förutsättningar.
Sådant märks såklart även i riksdagsarbetet. Under hösten har flera utskott haft inställda sammanträden på grund av att det inte finns några regeringsförslag att behandla. Regeringen har fullt upp med att försöka komma överens med sig själva – och lyckas därför inte presentera någon sammanhållen politik. Viktiga frågor begravs i utredningar i regeringskansliet, för att köpa regeringen tid. Gotlänningar kan nog mest relatera till Brommafrågan, där rödgröna ledamöter fortfarande duckar.
Vänsterregeringen är fortfarande vacklande. De barnsjukdomar som alla nya regeringar genomlider har för Stefan Löfvens regering blivit permanenta. Om insatser inte görs under nästa år, innan 2017, kommer dessa år ha varit helt förlorade. Medan regeringen fumlar efter fotfäste skenar utgifterna på flera områden – och det skadar Sverige.