Pernilla Winnhed, vd på branschorganisationen Energiföretagen Sverige, bör svenska elkonsumenter oroa sig för vintern?
– Svenska kraftnäts prognoser säger att elsystemet blir allt mer ansträngt. Marginalerna är små och under vissa kalla dagar kan vi få räkna med riktigt höga elpriser. Men generellt tycker jag inte elkunderna ska vara oroliga, leveranssäkerheten för el ligger runt 99 procent, även om vi ser att det kan bli svårare att garantera framöver.
Vad händer vid en elbrist, riskerar abonnenterna att bli utan el?
– Finns det inte tillräckligt med el kan Svenska kraftnät planera in kortare nedsläckningar av delar av elnätet, så kallad roterande bortkoppling. Det kan inträffa redan i vinter, om det blir riktigt kallt. Det här beror dels på att efterfrågan på el har ökat snabbare än väntat. Dels på att två kärnkraftsreaktorer i Oskarshamn och kraftvärme i Öresundsverket stängts. Flera kraftvärmeverk runt om i landet riskerar att stängas under de kommande 5–10 åren.
Är det ett marknadsmisslyckande att det riskerar att bli elbrist?
– Vi har ett elsystem som står inför en stor omställning. Kärnkraften är åldrande och möter ökade säkerhetskrav, det handlar om att antingen investera stort eller stänga ner. Samtidigt sker en välkommen utbyggnad av ny produktion, som vind och sol. Investeringarna i sol- och vindkraft är dock statligt subventionerade, vilket gör att tröskeln för att investera i dessa blir lägre. Det har inneburit att vi trots relativt låga elpriser har investerat i ny elproduktion i Sverige, vilket i sin tur har sänkt priserna ytterligare och därmed gjort det mindre lönsamt att producera el som inte är subventionerad. Det har bland annat lett till att kraftvärmeverk i dag ersätts med värmeverk utan elproduktion. Om elproduktion utan subventioner, exempelvis kärnkraft och kraftvärme, ska byggas och vara lönsamt behövs ett högre elpris – vilket i vanliga fall infaller när efterfrågan ökar. Men nu ser inte de långsiktiga kalkylerna bra ut, vilket gör att vissa energiföretag lägger ner elproduktion.
Vad kan göras för att säkra tillgången på el?
– Vi vill se ett mål för leveranssäkerhet. Det har tidigare inte efterfrågats eftersom leveranssäkerhet är något vi har tagit för givet. En del av utmaningen är minskade marginaler i systemet och att gå från kontinuerlig produktion, som vatten-, kraftvärme- och kärnkraftverk ger, till variabel produktion, i form av vind- och solkraft. Ett mål skulle ge ökad tydlighet på vad som förväntas gällande investeringar och flexibilitet i marknaden.