Om regeringen får sitta kvar efter valet måste den presentera en budget senast 9 oktober. Även om utsikterna för det inte ser direkt ljusa ut är det ändå rimligt att förbereda redan nu. Dessvärre ser regeringens budgetskisser ut att innebära dåliga nyheter för Försvaret. Enligt en källa till SvD (30/8) når regeringens budgetplaner för 2019 bara upp till hälften av tillskottet som ÖB Micael Bydén har begärt för att kunna uppfylla riksdagens försvarsbeslut från 2015.
Det ekonomiska tillskott Försvaret behöver de kommande tre åren är totalt 18 miljarder kronor, men till att börja med 3 miljarder för 2019. Av dessa vill regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist (S) bara ge 1,5 miljarder kronor utöver tidigare beslutade försvarsanslag. Om Socialdemokraterna får fortsätta i regering och göra budgetskissen till verklighet kommer Försvarsmakten inte att kunna leva upp till försvarsbeslutet.
Om uppgifterna till SvD stämmer, vilket de av allt att döma gör, visar Socialdemokraterna återigen att partiet gör vad som helst för att behålla makten men väldigt lite för att förvalta den väl. Planerna på ett alltför litet tillskott till Försvaret ska ses i ljuset av de behov som finns efter lång tid på svältdiet och en allt mer orolig omvärld, med krig i Ukraina och ett Ryssland som inlett den största militärövningen sedan 1981, Vostok-2018.
Det snåla anslaget på 1,5 miljarder kronor för 2019 ska också vägas mot Socialdemokraternas stora vallöfte familjeveckan, som partiet räknar med ska kosta 5,4 miljarder kronor. Prioriteringarna mellan röstköp i medelklassen inför valet och satsningar på statens grundläggande åtaganden kan inte bli tydligare.
Trots allt detta finns en utbredd uppskattning av försvarsminister Peter Hultqvist, också inom försvarskretsar. Hultqvist har förvisso lett arbetet med att sakta men säkert få Försvaret på fötter igen och inse vilka behov som finns, bland annat genom köpet av det nya luftvärnssystemet Patriot. Men det är uppenbart att när andra krafter i S vill ha pengar till åtgärder som lockar fler väljare klarar inte försvarsministern av att strida för sin sak, varför bland annat beslutet om att köpa Patriot inte följdes av ytterligare tillskott till Försvaret.
Även om de flesta partier, inklusive Socialdemokraterna, har ökat sina ambitioner på försvarsområdet är det bara Allianspartierna som har konkreta mål för att stärka det. Detta i form av att försvarsanslagen på sikt ska uppgå till 2 procent av BNP och att Sverige ska gå med i Nato. Beskeden är betydligt mer förtroendeingivande än Socialdemokraternas, vars enda verkligt konkreta löfte är att Sverige inte ska gå med i Nato.
Satsningar på Försvaret är ingen valvinnare, men att försumma området är att visa att man inte är mogen att styra riket.