Efter Socialdemokraternas kongress står det klart att partiets strategi och problem kan sammanfattas i ett gammalt skämt: Företaget höll intervjuer för att anställa en ny revisor. Efter en lång dag är det Johanssons tur. Han får frågan: Hur mycket är två plus två? Johansson reser på sig, stänger dörren och drar för gardinerna. Därefter viskar han: Hur mycket vill du att det ska vara?
Och så verkar planen se ut. Socialdemokraterna ska kunna vara vad som helst för vem som helst. Partistyrelsen kom till kongressen med en plan att göra en ordentlig högergir. Nya Socialdemokraterna ska ta över borgerliga kärnfrågor som trygghet och säkerhet i form av polis och försvar.
Inte helt oväntat skulle det visa sig att kongressen hade andra mål. Över lag var partiet inte inställt på att låta den hårdare migrationspolitiska linjen fortsätta. Inte heller var det intresserad av att begränsa vinststoppet i välfärden till skolorna. Det fanns en bred majoritet för att fortsätta ha en mjuk inställning till tiggare och markockupationer.
Socialdemokraterna är själva sinnebilden av ett maktparti och partiledningen har redan tydliggjort att det är skillnad på partiet och regeringen – åtminstone när det passar. Det blir givetvis också mycket lättare att kompromissa när man inte känner sig överdrivet bunden av det slutliga beslutet.
Därför är det tveksamt hur mycket kongressens beslut innebär i fråga om exempelvis vinster i välfärden. Partistyrelsen är väl medveten om att det saknas en majoritet i riksdagen för att ge sig på den breda välfärdssektorn. Förmodligen gäller det även för skolan, men genom att minska vinstförbudets omfång hoppas man dels visa sig mer resonlig, dels få med sig åtminstone ett parti ur oppositionen.
Kongressen var dock inte lika intresserad av realpolitik utan beslutade att vinstförbudet ska gälla också för vården och omsorgen. Därigenom hotas nu inte bara många skolor av nedläggning utan även vårdinrättningar och omsorgsföretag. Bara tanken på vad som riskerar att hända om vinstförbudet skulle bli verklighet, med tiotusentals elever utan skola att gå till och oräkneliga människor som inte får den vård de har rätt till, borde vara tillräckligt för att skrinlägga hela förslaget.
Partiledningen verkar dock ha förberedd på kongressens beslut. Stefan Löfven, partiledare och statsminister, höll efter att ha omvalts till ordförande ett tal som närmast var konservativt. Ordning och reda, kravställning på fredag. Detta följdes upp av ett mer agitatoriskt tal av finansminister Magdalena Andersson som var bortom progressivt. Socialdemokraterna ska vara ett parti för alla oavsett åsikter. Partiet har under den gångna veckan blivit en bredare kyrka. Den har inte släppt några positioner, bara lagt till fler.
Partiet befinner sig snart på båda sidor av varje fråga. Det är ett riskabelt agerande. Revisorn i skämtet fick visserligen jobbet, men det är inte säkert att väljarna uppskattar tanken på regeringsparti som har alla uppfattningar samtidigt.