Slutförvar för eftervärlden

Gotlands Allehanda2018-01-25 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Sveriges industri, välstånd och välfärd klarar inte energibehovet utan kärnkraft. Oavsett hur högt och stort Miljöpartiet drömmer om alternativa energikällor som sol-, vind- eller vattenkraft kommer dessa inte kunna ersätta kärnkraften inom överskådlig tid. Om kärnkraften avvecklas kvarstår att köpa in kolkraft från Tyskland, vilket knappast vore bättre för varken miljö eller klimat, eller möjligtvis gas från Ryssland, vilket inte heller vore bra, inte minst av säkerhetspolitiska skäl.

Maskiner drivs av el, inte av önskedrömmar. Välfärden är beroende av att energipolitiken fungerar. För att säkra jobb och konkurrenskraft måste el finnas att tillgå till rimliga priser. Utan kärnkraft stannar Sverige.

Därför är det viktigt att finna en säker och hållbar lösning för slutförvar av det kärnavfall som inte kan återvinnas. Just detta är en fråga som har debatterats länge. För sju år sedan lämnade kärnkraftsindustrins bolag Svenskt kärnbränslehantering (SKB) in sin ansökan om slutförvar. Förslaget innebär att avfallet ska lagras i kopparkapslar inbäddade i lera 500 meter ner i urberget vid Forsmarks kärnkraftverk i Uppland, under oöverskådlig tid.

Nyligen kom två yttranden. Strålskyddsmyndigheten (SSM) säger ja till förslaget. De bedömer att metoden håller måttet, klarar miljöbalkens krav och därmed följer lagen. Mark- och miljödomstolen (MMD), säger däremot nej, med motiveringen att det behövs mer information om huruvida kapslarna faktiskt är säkra. Även om de anser att SKB:s utredning är gedigen, finns det fortfarande osäkerheter om kopparkapslarnas förmåga att innesluta avfallet på mycket lång sikt, säger Anders Lillienau, rättens ordförande, till DN (23/1).

Naturskyddsföreningen vill istället förvara avfallet flera kilometer ner i borrhål, och stöder sig på forskning från KTH som menar att kapslarna kan rosta sönder.

Detta blir ytterligare en fråga där regeringen kommer att vara djupt oense. MP har länge velat avveckla kärnkraften helt. S försöker balansera mellan att värna det gröna folkhemmet och de djupa historiska kopplingarna där S förstår vikten av kärnkraft för att kunna skapa goda förutsättningar för jobb. Industrin är en grundförutsättning för både välstånd och välfärd, och då behövs el. Därför ligger det i Socialdemokraternas intresse att hitta en hållbar lösning för kärnkraften, samtidigt som Miljöpartiet kommer att kämpa emot med näbbar och klor.

I slutändan har regeringen sista ordet, även om man på senare år försökt tona ner frågan så är det ett problem som måste lösas.

Samtidigt är slutförvaret av kärnbränsle något som eftervärlden kommer att få leva med kallas inte utan orsak för Sveriges största miljömål. Förvaret ska vara strålsäkert i 100 000-tals år då kärnavfallet är att mycket farligt för omgivningen och det tar lång tid för radioaktiviteten att minska. Därför måste beslutet underbyggas med gediget underlag och fattas med eftertanke snarare än ideologi. Hellre långsamt och rätt, än fort och fel.