De fem nordiska länderna är nu ense om ett fördjupat försvarssamarbete. Det deklarerar de nordiska försvarsministrarna i en artikel i den norska tidningen Aftenposten (9/4), och i Dagens Nyheter (10/4). Samarbetet ska innefatta fler gemensamma övningar och länderna ska även bli bättre på att dela information om vad som rör sig i luftrummet och till havs.
Statsråden är också eniga om att fortsätta att dela information och erfarenheter om hur man ska möta cyberangrepp. Ökat samarbete mellan de nordiska och de baltiska länderna tas också upp som ett förbättringsområde i artikeln.
I medierapporteringen har nyheten om samarbete förmedlats i en negativ ton. Anmärkningsvärt är att flera medier ensidigt har citerat en norsk professor och försvarsexpert, Janne Haaland Matláry, som varnar för att Ryssland kommer att uppfatta budskapet från de nordiska ministrarna som aggressivt.
Kristian Gerner, rysslandsexpert vid Lunds Universitet, är inte lika säker på att den bilden stämmer. Till Sveriges Radio (10/4) uppger han att det finns fler tolkningar Ryssland kan göra om de analyserar situationen: ”Den ryska uppfattningen har varit att Nato är ett instrument för USA:s utrikespolitik. Men man skulle kunna se att med Sveriges och Finlands gamla goda traditioner av samarbete med Ryssland så blir det ett mindre USA-dominerat Nato just i nordområdena”.
Oavsett hur Ryssland uppfattar det ökade nordiska samarbetet kvarstår faktum att prioriteten för svenskt försvar är att skydda svenskt territorium och svenska intressen. I stället för att anpassa försvarsbeslut efter vad Ryssland förväntar sig av oss bör vi belysa den psykologiska krigföring som Ryssland för med syfte att beslut som politiker fattar ska tillgodose ryska intressen. Att försvara Sveriges territoriella integritet och frihet måste alltid vara högst prioriterat för försvaret, inte att tassa på tå så att Ryssland inte misstolkar en satsning som innebär ökad säkerhet för Sverige och det svenska folket.
Hur finansieringen av försvaret ska se ut presenteras i dagarna. Ingenting pekar på att anslagen kommer att täcka upp de summor försvaret behöver för att uppfylla sitt uppdrag. Försvarsmakten behöver 20 miljarder extra under en femårsperiod. Det är inget politiskt parti som förespråkat en ökning av anslagen i den storleken. De summor allianspartierna initialt förslagit ligger dock närmare än det bud på 6,2 miljarder i ökningar som regeringen presenterat, som efter justeringar för höjda skatter och avgifter i praktiken blir 4,2 miljarder kronor.
Ingen har missat den ökning av rysk lufttrafik som har skett den senaste tiden. Inflygningarna över svenskt territorium känner vi väl till. Alla åtgärder för att stärka försvaret är välkomna, så även ett nordiskt samarbete som kan skydda våra gemensamma nordiska intressen. Det är dock viktigt att det nordiska samarbetet inte överskuggar eller försenar möjligheterna till andra militära allianser, företrädesvis Nato, utan att det enbart utgör en del i ett stärkt försvar.