Attentat och attentatsplaner av anhängare till Islamiska staten i Sverige kommer sannolikt att uppdagas igen. Det skrev Säkerhetspolisen i sin årsbok för 2016 som släpptes för ett år sedan. På torsdagens presskonferens om årsboken för 2017 konstaterade vikarierande säkerhetspolischef Charlotte von Essen att det som man fruktat och hade sett ske runtom i Europa nu även har inträffat i Sverige.
Alla vet vad de gjorde eftermiddagen den 7 april förra året. Klockan 14.53 kom larmet – en lastbil hade kört in i människor på Drottninggatan i centrala Stockholm. Fem människor miste livet och många fler skadades. Nu pågår rättegången mot Rakhmat Akilov som har erkänt sig skyldig till dådet.
Hur kunde det ske? Frågan har rätteligen ställts flera gånger. Säpos arbete är till sin natur särskilt svårt för var och en att granska. Utredningen som regeringen lät tillsätta om arbetet före attentatet visar dock att myndigheten hanterade, agerade och gjorde det som var möjligt för att förhindra attentatet.
Årsrapporten beskriver växande extremistmiljöer och större hot mot Sverige än på många år. ”Vi har ett nytt normalläge i Sverige”, skriver förre Säpochefen Anders Thornberg. Den jihadistiska miljön är den absolut farligaste – på grund av såväl ideologi som det stora antalet sympatisörer i Sverige. Sedan år 2010 har antalet tiofaldigats från 200 till 2 000.
Det är naturligtvis väldigt oroande. Att Säpos anslag har höjts med nästan 200 procent de senaste femton åren, och att myndigheten fick ökade anslag från och med år 2017 för att intensifiera arbetet med kontraterrorism, är minst sagt befogat. Hur väl rustat övriga samhället är framstår däremot som en akut fråga. Efter många år av obeslutsamhet tas terrorismens hot på allvar inom politiken. Samtidigt verkar det offentliga Sverige inte vara särskilt medvetet om eller ens intresserat av den jihadistiska terrorns beskaffenhet.
På Myndigheten för stöd till trossamfunds nya informationssida om islamofobi beskrivs hotet från islamistisk extremism i ironiserande ordalag. Forskning om terrorism döms ut som islamofobiskt. Så sent som förra året gav Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor hundratusentals kronor i bidrag till Sveriges Förenade Muslimer som har gjort sig kända för att bjuda in föreläsare som propagerar för våldsbejakande islamism.
I flera analyser av den senaste veckans förhör beskrivs Rakhmat Akilov som ömklig, patetisk och ”inte riktigt klok”. Bilden som målas upp föreställer en sorglig figur som helt enkelt inte förstår bättre – snarare än en ideologiskt driven gärningsman med ett tydligt syfte. Det är att trivialisera såväl det fruktansvärda terrordådet som hotet från jihadismen i stort.
För att på bästa möjliga sätt skydda oss mot hotet från terrorismen måste vi arbeta såväl polisiärt och i vissa fall militärt som socialt och ideologiskt. Säpo och Polisen kan göra mycket – annat måste hela samhället ta gemensamt ansvar för. Och där finns mycket kvar att göra.