I Sverige finns 550 producenter av alkoholhaltiga drycker. Större delen av dessa, 60 procent, är små med maximalt fem heltidsanställda. Endast tio procent av företagen har funnits i mer än tjugo år. Utvecklingen av svenskproducerad öl, sprit och även vin går snabbt uppåt.
Men trots den tydliga utvecklingen var 28 januari 2018 första gången som enbart svenskt vin serverades vid en bankett i Stockholms stadshus. Pionjären var Kungliga skogs- och lantbruksakademin.
Sedan 2008 har Sverige på olika sätt marknadsförts som mat- och måltidsland för turister. Med tanke på de avsikter som funnits på hög nivå är det konstigt att exempelvis Nobelbanketten, där svenska råvaror ofta tar stor plats i menyn, inte tagit för vana att servera svensk dryck. De senaste åren har vinerna varit franska, spanska och italienska, medan endast punsch och mineralvatten varit från Sverige.
Utan ordentlig uppmuntran är det svårt att utvecklas. Därför är det lovande att svensk dryckesproduktion har gått framåt, trots allt. Men hur stor hade utvecklingen varit om dryckesproducenter haft samma möjligheter som i andra länder? Att de överlever i dag visar på stor potential. Svensk öl och starksprit har förfinats och där vindruvor inte kan växa finner vinproducenter nya vägar med exempelvis bär som råvara.
Därför är det dags att göra de officiella ambitionerna realistiska och öppna dörrarna för svensk dryckesproduktion. Att vid officiella banketter ta efter Kungliga skogs- och lantbruksakademins meny är en god början. Dessutom bör det vara en självklarhet för svenska ambassader runtom i världen att servera svenska drycker vid all form av representation.