Energiminister Ibrahim Baylan (S) har rätt i att elnätsavgifterna måste utredas i syfte att regleras effektivare. I onsdags föll en dom i förvaltningsdomstolen som ger cirka 70 elnätsbolag rätten att höja nätavgifterna med omkring åtta miljarder kronor för perioden 2016-2019. Så landets elabonnenter kan vänta sig fortsatt höjda nätavgifter.
Det är andra gången Energimarknadsinspektionen, EI, som fastställer nätföretagens intäktsramar under fyraåriga regleringsperioder förlorar i domstol. Förra gången skrapade elnätsägarna hem hela 36 miljarder kronor extra.
Energiföretagen tycker naturligtvis att domarna har varit framgångar som ger möjligheter att investera i elnätet. Det är i alla fall den bild man vill ge: Att nätavgifterna går tillbaka till nätet och skapar nytta för kunden i form av säkrare eltillgång.
Nu har det dock visat sig att nätföretagen knappast har någon brist på pengar. De går förvånansvärt bra trots det renoveringsbehov elnätet har. Förra året hade de större nätbolagen en rörelsemarginal på 19 procent. Dessutom delade nio av de tio största nätägarna ut 6,8 miljarder kronor till ägarna av en rörelsevinst på 8,7 miljarder, enligt Lantbrukets affärstidning ATL:s granskning (13/12).
Samtidigt som elnätsbolagen delar ut vinst till ägarna direkt eller via koncernbidrag till andra företag i koncernen processar dessa bolag mot staten för att få kunna höja nätavgifterna ännu mer. Att vilja maximera vinsten är i och för sig ett helt rationellt beteende, problemet med elnätet är att det är en monopolmarknad.
Det går inte att byta leverantör och det är knappast möjligt att klara sig utan en anslutning till elnätet. Även om många säkert har börjat fundera på om det är möjligt att skaffa tillräckligt med solceller eller liknande för att kunna slippa nätavgifterna. Sedan år 2011 har nätavgifterna ökat med 44 procent enligt EI, vilket lett till att elkunderna i Värmland nu har landets högsta nätavgifter. Dessvärre ser de ständiga höjningarna ut att fortsätta. Om inget görs vill säga.
För att inte aktörerna på en monopolmarknad ska kunna utnyttja sin ställning måste monopolet regleras. Det är därför bra om regeringen tillsätter en utredning som så fort som möjligt kan lägga grunden för en annan ordning. Det räcker inte med att minska nätbolagens möjligheter att överklaga intäktsramarna.
Det vore också välgörande med en omfattande utredning av hur nätbolagen har hanterat sina intäkter historiskt. Om det visar sig, vilket man han kan utgå ifrån, att nätbolagen mjölkats på pengar så måste det påverka framtida intäktsramar. Har underhåll av elledningar skjutits på framtiden för att ge möjlighet att öka vinsten måste det få konsekvenser. Nuvarande ordning är helt enkelt inte acceptabel.