Blir det nÄgot av med regeringens livsmedelsstrategi? Hittills har det talats en hel del om strategin för en hÄllbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja, med sikte pÄ Är 2030. Vi Àr nu ett Är nÀrmare Är 2030 utan att nÄgon strategi presenterats.
Om man ska tro landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) sÄ Àr det Ànnu oklart om det blir en blocköverskridande uppgörelse kring mÄlen i livsmedelsstrategin. Bucht Àr dock optimistisk (ATL 23/12). I förhandlingarna mellan regeringen och oppositionen verkar det inte hÀnda sÀrskilt mycket.
Regeringen tycker att oppositionen lÄter blockpolitiken stÄ i vÀgen för sakpolitiken och oppositionen tycker att regeringen begÀr alltför fria hÀnder att utforma detaljerna i strategin. Inte undra pÄ att livsmedelsstrategin skjutits upp över ett Är.
âPinsamt och respektlöstâ. Ordförandena för LantmĂ€nnen och Arla Foods, Bengt-Olov Gunnarsson och Ă ke Hantoft, döljer inte sin irritation över politikernas oförmĂ„ga att komma till skott (Land Lantbruk 23/12). De har all anledning att var irriterade och till och med förbannade.
De senaste Ären har i princip alla frÄgor som rört lantbruket bekvÀmt kunnat viftas undan av ansvariga politiker med hÀnvisning till den kommande livsmedelsstrategin. Det har knappt gÄtt att fÄ nÄgot svar alls pÄ vad politikerna tÀnker göra för livsmedelsproduktionen.
Under 2017 mÄste bÄde regering och opposition leverera. Att bli helt ense om detaljer Àr att begÀra lite vÀl mycket, men en nÄgorlunda bred uppslutning om hur Sverige ska öka produktionen av livsmedel Àr inte att begÀra för mycket. Kring djur, natur och miljöpÄverkan finns det trots allt en hyfsat stor samsyn, sÄ det borde inte vara ett oöverstigligt hinder, Àven om kan man misstÀnka att MP krÀver mer ekologisk odling och mindre kött.
Jordbruket stĂ„r inför vad politiker brukar kalla âstora utmaningarâ. I det korta perspektivet har inte minst mjölkkrisen visat hur hĂ„rt överskott och svag konkurrenskraft kan slĂ„ mot svensk produktion. I det lĂ„nga perspektivet Ă€r problemet dock snarare brist pĂ„ livsmedel. Antingen pĂ„ grund av oroligheter som stör importen eller att den globala efterfrĂ„gan inte kan tillfredsstĂ€llas. FN berĂ€knar att den globala livsmedelsproduktionen mĂ„ste öka med 60 procent till Ă„r 2030.
Under de senaste 20 Ären har svensk livsmedelsproduktion minskat och vi har blivit till 50 procent beroende av import. Ur ett folkförsörjningsperspektiv Àr det naturligtvis inte bra. DessbÀttre har vi i kölvattnet av Rysslands militÀra framfart börjat uppmÀrksamma sjÀlvförsörjning pÄ livsmedel igen.
Politiska och inte minst sÀkerhetspolitiska aspekter blir allt viktigare. Att Sverige inte klarar av att pÄ utsatt tid ta fram en politisk plattform för livsmedel som spÀnner över flera mandatperioder Àr dÄ en förolÀmpning mot sÄvÀl producenter som konsumenter. Vi har ju trots allt goda förutsÀttningar, i form av jord, vatten, teknik och kunnande, att öka livsmedelsproduktionen.