Färre svenska elever vill lära sig ett tredje språk. Detta leder i sin tur till att undervisningen i exempelvis tyska och franska försvinner, eftersom färre lärare utbildas i ämnet samtidigt som vissa skolor tar bort ämnet då för få elever väljer det. I en debattartikel i DN (23/1) varnar Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, för utvecklingen.
Ointresset för att läsa moderna språk, det vill säga ett tredje språk utöver svenska, engelska och ett eventuellt hemspråk, har utvecklats över en längre tid. Läsåret 2001/2002 var det till exempel nästan 15 000 gymnasieelever som fick betyg i kurs A, tyska B, medan det 2016/2017 trots ett ökat antal elever var knappt 11 000 gymnasieelever som läste ämnet tyska över huvud taget.
En orsak till problemet ligger antagligen i grundskolans språkval. Att välja språk i årskurs 6 eller 7 är obligatoriskt, men eleverna behöver då inte välja ett modernt språk, med vilket vanligtvis avses franska, spanska eller tyska. Lärarnas Riksförbund pekar på att en kurs som ofta kallas SvEn, ämnad för de elever som har svårt att uppnå målen i svenska och engelska, ses som en utväg för den som av någon anledning inte vill lära sig ett tredje språk. Detta trots att eleven egentligen inte har problem med svenska och engelska. Den naturliga följden av detta blir således att färre väljer ett tredje eller fjärde språk på gymnasiet.
Vissa incitament har redan införts för att få fler elever att läsa ytterligare ett språk. Ett sådant är meritpoängen på gymnasiet som tilldelas den som läst Moderna språk 3 och högre nivåer. Elever som läst ett språk i grundskolan gynnas på så vis, eftersom de kan gå direkt på steg 3 under första året i gymnasiet. Men den moroten är uppenbarligen inte tillräckligt stor för särskilt många.
Svenskar får ofta beröm för sina kunskaper i engelska, vilket vi självklart ska vara stolta över. Det är dock ingen anledning att strunta i de övriga språken, framförallt inte de stora språken i EU, tyska och franska. Sverige är exportberoende och många yrken innebär någon form av kontakt med resten av Europa. Att kunna grunderna i ett tredje språk är därför en stor fördel i konkurrensen på arbetsmarknaden.
En rimlig åtgärd för att komma till rätta med ointresset för moderna språk är att göra det obligatoriskt, vilket Lärarnas Riksförbund också föreslår. Om fler elever, både i grundskola och på gymnasiet, lär sig ett tredje språk säkerställs kompetens för arbetsmarknaden och lärarstaben i moderna språk.
Moderna språk förtjänar en självklar plats i undervisningen, även för de elever som har svårt för svenska och engelska. Franska, tyska och spanska är inte lika vanligt förekommande i vår vardag i form av filmer och musik, vilket ökar vikten av att språken lärs ut i skolan. Både till de elever som vill lära sig, men också till de som tenderar att välja bort utmaningen som ett tredje språk utgör.