Vänsterpartiet och regeringen har kommit överens om att Ilmar Reepalus förslag om vinstreglering inom omsorg och skola ska bli verklighet. Det skulle inte bara tvinga ett stort antal skolor och äldreboenden i konkurs, utan även kraftigt öka belastningen på det offentliga som inte är redo att ta emot de elever och patienter som i dag använder privata alternativ. Vårdköerna skulle bli ännu längre. Enligt Friskolornas riksförbund riskerar 340 000 barns skolplatser att försvinna.
Regeringen har överhuvudtaget inte analyserat effekterna av sitt vinsttak. Det har däremot revisionsbyrån PwC. Det blir i praktiken ett vinstförbud för de allra flesta då det är en personalintensiv bransch med låga kapitaltillgångar.
Företag måste ha ett överskott som gör verksamheten stabil, uthållig och möjlig att planera. Utan buffert riskerar oförutsedda utgifter att bli ödesdigra. Utan marginaler går det varken att planera eller investera för framtiden. Ju mindre verksamheten är, desto mindre flexibilitet och desto svårare att överleva.
Intressant nog omfattas inte vårdcentraler. De skulle nämligen gå omkull direkt, och patienterna skulle tvingas söka sig till akutmottagningar, vilket vore ohållbart. Vinsttak i välfärden löser inga problem, men skapar massor. Det skulle ta många år att reda ut situationen och kosta enorma summor.
I dagsläget ser utsikterna lyckligtvis ut att vara små för att förslaget ska gå igenom i riksdagen då både Alliansen och SD säger sig vara emot. Men det går inte att ta för givet, då SD:s linje så sent som förra mandatperioden var den rakt motsatta. Hotet mot välfärden är inte över förrän förslaget är nedröstat.