SVT lanserade i dagarna en ny ungdomssatsning som kallas för Edit. Det är en internetportal som ska innehålla bloggar, TV-inslag och texter om samhälle och populärkultur. Texterna som ligger ute på sajten handlar om reflektioner snarare än fakta.
Edit skulle kunna karaktäriseras som en blandning av vänstersidorna Politism, som publicerar politiska texter, och Nöjesguiden, som har något mer fokus på kultur och nöjen.
Clara Mannheimer, programbeställare av kulturutbud på SVT och den som har beställt projektet, är oförstående inför kritiken. ”Det kommer också att bli tydligare framöver hur vi särskiljer oss eftersom vårt huvudfokus är rörlig bild.”
Det är minst sagt en löjeväckande förklaring. Förhoppningsvis har hon kommit på något bättre när hon bemöter kritiken på nytt i P1-morgon 06:40. Det är många som har höjt på ögonbrynen över den radikala vänsterinriktningen som präglar projektet.
Eric Rosén, chefredaktör för vänsterdebattsidan Politism, kommenterade det hela på Twitter med att han bara ”tycker att det är bra om det kommer fler vänstersajter med radikala röster i Sverige”. Att Edit är en vänstersida är alltså de båda politiska sidorna överens om.
Inriktningen blir lättbegriplig när man granskar redaktionen för Edit. Den består av åtskilliga tidigare medarbetare från såväl Nöjesguiden som Politism. Är det en slump? Det är tveksamt. Clara Mannheimer, som ju har planerat och beställt Edit.se, har själv tidigare varit chefredaktör för Nöjesguiden.
Dessa personkopplingar är synnerligen graverande. Det ser ut som att en före detta chefredaktör för Nöjesguiden drog igång ett nytt projekt och städslade sina tidigare kollegor. Om så är fallet är det allvarligt. Vänskapskorruption hör inte hemma i våra skattefinansierade verksamheter.
Det finns nämligen få andra anledningar att sjösätta ett projekt som Edit. SVT:s uppdrag är att garantera medborgarna ett brett utbud av program och tjänster. Public service ska dessutom vara opartisk och saklig. Att SVT startat upp ännu en vänstersajt för ungdomar breddar inte på något sätt utbudet. Att det inte ens är nära att leva upp till kravet på opartiskhet är dock värre.
Licensbetalare ska inte behöva tåla att de 2 076 kronor som public service varje år driver in används till ensidig politisk propagandaverksamhet. Om det finns resurser över till denna sorts verksamhet är det möjligen så att public service har för mycket pengar. Snarare än att höja avgiften borde den sänkas.
SVT:s vd Hanne Stjärne behöver lägga korten på bordet och förklara hur det är möjligt att en programbeställare får köpa in sina gamla kollegor och meningsfränder för att bedriva partisk politisk verksamhet inom ramen för public service. Det är ett haveri bortom vad som borde vara möjligt.