I mätning efter mätning bekräftas Kristdemokraternas låga stöd i opinionen. Partiet håller sig alltjämt inte bara under fyraprocentsspärren, utan på senare tid även under tre procent. En bibehållen riksdagsplats tycks segla längre bort från den allt mer osynliga partiledaren Ebba Busch Thor.
KD verkar dock inte inse exakt hur stor krisen är. När Busch Thor kommenterar de låga siffrorna påstår hon att hon inte är orolig för partiets framtid, utan att ge någon särskild anledning till sitt lugn. Hon menar också att det krävs en valrörelse för att väljarna ska veta var de har KD efter förnyelsearbetet som genomförts. Valrörelsen har dock redan börjat, och Busch Thor har inget att förlora på att inleda den också för KD så snart som möjligt för att övertyga de väljare som flytt partiet.
Om tanken är att det ska räcka med att ta med Bert Karlsson, grundaren till 90-talspartiet Ny Demokrati, som utfrågare på en valturné under våren behöver partiet en reservplan. Tilltaget kan måhända locka fler till att lyssna på Busch Thor, men de kommer inte att bli övertygade om hon saknar ett konsekvent budskap.
Den vanliga taktiken för ett parti med lågt väljarstöd är att fokusera på hjärtefrågorna, i Kristdemokraternas fall vård- och omsorgspolitik. Att enbart hålla sig inom ett ämne räcker emellertid inte, utan budskapen och förslagen måste vara tydliga och upprepas så att de inte glöms bort.
Det har KD inte lyckats med på många år. De senaste utspelen har bland annat handlat om förbättrad barn- och ungdomshälsovård, höjda straff för sexualbrott, statlig sjukhusvård och en kriskommission för vården. De flesta besked är helt nya, vilket inte behöver vara fel i sig. Men vem minns vad KD ville innan dess? Utspel och förslag måste upprepas för att allmänheten ska komma ihåg dem – särskilt när det gäller ett litet parti som måste anstränga sig mer än andra för att nå fram.
Den uppmärksamhet som nu kommer gratis till Busch Thor består i stället av frågor om hur hon ser på det låga väljarstödet, vilket besvaras med det ogrundade lugnet. Det är visserligen vanligt att KD ligger lågt mellan valen, men inte så här lågt. Hoppet om moderata stödröster som räddat partiet tidigare är nu litet, eftersom få vill riskera att kasta bort sin röst på ett parti som mycket väl kan slås ut ur riksdagen.
Att det skulle bli lättare att navigera i riksdagen med färre partier är en sanning lika känd för Ebba Busch Thor som för någon annan. Men det parti som eventuellt åker ut får inte navigera alls. Just nu ser det ut att bli just KD, ensamt eller möjligen åtföljt av Miljöpartiet och Liberalerna, som också ligger i riskzonen. Det är dock ingen anledning att förbereda sig på det värsta, vilket Busch Thor inte heller verkar göra. Men för att valrörelsen ska sluta lyckligt för KD krävs väsentligt mer aktivitet än tidigare.