Regeringen har beslutat att återinföra värnplikten. 13 000 ungdomar födda 1999 kommer att kallas till mönstring i höst. Efter fysiska och psykiska tester kommer 4 000 personer väljas ut för en elva månader lång militär grundutbildning.
Den nya värnplikten är inte att likna vid den som gällde för tjugo år sedan, då över 30 000 personer gjorde värnplikten. Det nya systemet kommer snarare att likna det norska med värnpliktiga och en professionell organisation.
Utredare Annika Nordgren Christensen säger att extremt mycket är förändrat från den gamla värnplikten. Pedagogiken och förhållningssättet till rekryter är annorlunda, och den nya värnplikten omfattar dessutom även kvinnor. Alla ska fylla i ett beredskapsunderlag som är obligatoriskt att fylla i och lämna in. Sedan plockas ett mindre antal ut till mönstring. Tanken är att de värnpliktiga ska vilja stanna kvar inom försvaret.
”Ska vi ha fulltaliga och övade förband så måste det frivilliga systemet kompletteras med värnplikt”, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i samband med beslutet. Det är det här som är problemet. Beslutet om att återinföra värnplikten grundar sig inte främst på att försvarsförmågan kommer att öka med värnplikten. Argumenten för värnplikt handlar inte om att försvaret kommer bli bättre, utan om att det har varit svårt att rekrytera under rådande villkor.
Värnpliktsförespråkarna menar att det inte går att försörja försvaret på frivillig personal. Det är inte så konstigt. Ingångslönen för en soldat ligger på omkring 18 000 kronor och löneutvecklingen är inte imponerande. Det är här krutet borde läggas. Men försvarets resursbrist är ett faktum.
Överbefälhavare Micael Bydén förklarade nyligen att försvaret saknar 6,5 miljarder kronor. ÖB berättade att reserverna är slut och det inte finns några marginaler kvar. Avsaknaden av resurser kommer att försämra försvarsförmågan.
Försvarsministerns svar på ÖB:s vädjan är att införa värnplikten. Regeringen är bra på att slå dövörat till när mer pengar behövs för landets trygghet. Men värnplikt är inte lösningen på resursbristen. Den kan bara eventuellt mildra ett symptom.
Genom att höja lönerna och förbättra villkoren skulle fler välja att söka sig till försvaret – och att stanna kvar. Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark menar att det är en fara om man bara talar om värnpliktens återinförande och inte om personalförsörjningen som helhet.
Jonas Lotsne, regementschef vid A9 i Boden, intervjuas av SVT med anledning av beslutet. För att kunna ta emot värnpliktiga på ett bra sätt menar han att det är viktigt att man får stöd och tillgång till övningsmaterial, men att man också måste fortsätta att fokusera på de frivilliga.
Förhoppningsvis lyssnar Hultqvist framöver på försvarets krav. Värnplikt eller inte, försvaret behöver mer resurser.