Det är lite oklart vart Mats Linder egentligen vill komma i sin raljanta ledartext i GA 161116. Att han inte sympatiserar med beslutet om att inte upphandla Pjäsen på nytt har jag begripit, liksom att han tycks tycka att välfärdsföretag ska plocka ut vinst ur våra gemensamma verksamheter helt oreglerat. Men se’n då? Mats Linder medger att det kan behövas viss kontroll, men tycker också att välfärden behöver fler välfärdsföretag, inte färre.
Det fanns en tid då jag förvånades över att så väl borgerliga politiker som ledarskribenter med näbbar och klor försvarar vinstuttag, men den tiden är förbi. Det finns en klar och tydlig skiljelinje i svensk politik kring vinster i välfärden. På ena sidan finns de som anser att välfärden är en marknad vilken som helst och därför inte behöver regleras och på andra sidan finns de som anser att skattefinansierade verksamheter måste kontrolleras bättre, så att vi vet att de pengar vi satsar i välfärden också används till det de är ämnade för – våra gemensamma behov. I ett flertal opinionsundersökningar har svenska folket uttryckt sin uppfattning om vinster i välfärden och de är till en majoritet lika ”dumma” som jag och anser att välfärdens resurser ska användas till...VÄLFÄRD! Dessvärre är förhållandena i Sveriges riksdag de omvända; de borgerliga partierna vill tillsammans med SD fälla förslaget om vinstbegränsning i offentlig sektor. Mycket beklagligt. Den kvarvarande frågan är varför borgerliga politiker anser det så självklart att våra gemensamma resurser ska användas till något helt annat: nämligen välfärdsföretagens vinstuttag. Vem är välfärden till för? Hur ska överskott användas – återinvesteras i välfärden eller delas ut till ägarna? För mig är valet enkelt. Vinstjakten i välfärden måste begränsas.