Andra delen av tre i debattserien, del 1 publicerades 6/9 och del 3 om en vecka.
Men problemet var bara att Rawls kom att motsägas på ett kraftfullt sätt av sin filosofikollega Robert Nozick, när denne formulerade rakt motstridiga tankar i ”Anarchy, State and Utopia” (Anarki, Stat och Utopi). Rawls omfördelning genom skatter underkändes av Nozick som menade att ”välfärdsskatter” var stöld.
En stark stat som genom omfördelning tar från den starke och rike och ger till den svagare och fattigare bygger enligt Nozick på ett rättsövergrepp. Frågan var om det över huvud taget behövdes en stat. Varför inte bara individualistisk frihet på gränsen till anarki? Endast utifrån ett givet ”samtycke” kunde skatt eller avgift avkrävas för absolut nödvändiga gemensamma behov av till exempel polis eller försvar. Att tro att rättvisa kan skapas genom att omfördela leder till kommunism, ett tillstånd som inte kan bli annat än en ständigt oförverkligad utopi, menade Nozick.
Synen på staten är det allt avgörande. Å den ena sidan gav för långt driven rättvisepolitik revolution och proletariatets diktatur. Å den andra ser svaret med globalt marknadstänk ut att leda till oacceptabla inkomst- och förmögenhetsskillnader. Det är väl där vi står idag.
Är den gyllene medelväg som sätter gränser för såväl frihet som tvång en möjlig färdväg?
Kanske inte, men vi vill gärna tro det. I varje fall är färdvägen till ett förbättrat och fördjupat demokratiskt samhälle av det slag vi drömde om som en vidareutveckling av Keynes tankar om statliga insatser i dag närmast en förutsättning för en vettig klimat- och miljöpolitik.
En väg för framtiden – också för den mest inbitne borgerliga politiker och borgerliga väljare kräver ett samarbete över hela linjen med uteslutande av SD som David Lindvall är inne på i sin analys 23/7. Välfärdsstaten är ett gemensamt samhällbygge med stöd av den starka och goda staten som förmått tygla den fria marknaden. På den vägen måste vi fortsätta, på den gyllene medelväg som Per Albin Hansson under mellankrigstiden kraftfullt pläderade för genom sin ”folkhemstanke”. En tanke som har sin grund i ett konservativt älsklingsord ”hem” sammankopplat med ett radikalt honnörsord ”folk”; alltså sammanvägda intressen för medelvägens framtida politik också i dag med sikte på en hållbar samhällsutveckling..
Men vårt gemensamma samhällsbygge kräver också ett vidaretänk inte bara för socialdemokratin som man kan förledas tro om man följer läsningen i drakar som DN eller följer allianspartiernas mediediskussioner, där ekonomiskt tillväxttänk tros leva i lycklig symbios med klimat- och miljöpolitik. Till detta vill jag återkomma.