Under 2000-talet var jag ansvarig vid Naturvårdsverket för Sveriges klimatberäkningssystem. Klimatutsläppen har sedan 1990 minskat med 26 procent eller 1 procent per år till och med 2004 och där efter 2 procent per år. Bioenergi, ökad avfallsförbränning samt energieffektivisering är några viktiga bidrag.
I Sverige har det även skett ett skifte från energikrävande industri som haft en svacka till förmån för tjänstesektorn som är mindre utsläppsintensiv under samma tidsperiod.
För att nå klimatmålet om nettonollutsläpp år 2045 behövs nu en minskningstakt om ca 5-8 procent per år uppnås. Utsläppssektorernas minskningstakt kommer dock behöva se delvis olika ut. Industrisektorn strävar mot att ställa om sina energisystem och lösa sina processutsläpp där det går för att klara nettonollutsläppsmålen 2045.
Dessa industrier som förser svenska samhället med viktiga råvaror bedöms dock av Naturvårdsverket till 2030 kunna öka på grund av ökad produktion som då ökar själva processutsläppen i till exempel cementugnen på Gotland även om bränslena stegvis ställs om. Industrins omställning innebär mycket stora investeringar och kräver teknisk innovation samt en stabil tillgång till klimatneutrala bränslen.
Detta kommer att ta tid och kräva en långsiktig klimat- och energipolitik som samtidigt inte ställer helt omöjliga krav som annars kan göra att industrin konkurreras ut fram till 2045.
Utsläppen från inrikes transporter kommer därför behöva minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Det kräver i praktiken en fossilfri fordonsflotta 2030. Arbetsmaskiner i industrin, transportsektorn och gröna näringarna måste på samma vis stegvis bli fossilfria.
Det innebär en stor teknisk utmaning och en investering i nya fordon och bränslen för att det ska kunna realiseras. Internationella flygresor från Sverige har mer än dubblerats sedan 1990 och här krävs internationella överenskommelser som reglerar flygets bränslen och som helst minskar resandet.
Vissa processutsläpp både från jordbruket och industrin bedöms dock finnas kvar över överskådlig framtid. Därför är det viktigt att skogssänkan i svensk skog tillåts ingå i nettoutsläppsberäkningen. Skogsråvaran är också central för omställningen till en bioekonomi.
Klimat- och energipolitiken måste därför vara trovärdig, stabil och långsiktig. Internationellt vill Centerpartiet verka för en mer effektiv prissättning på klimatutsläpp i Sverige, EU och globalt i form av en tuffare utsläppshandel för industrin samt skarpare klimatkrav för internationella transporter av sjöfart och flyg.
I Sverige vill Centerpartiet satsa på en grön skatteväxling för att utsläppen ska minska fortare, där skatten minskas på arbete och höjs på miljöskadliga utsläpp.
Centerpartiet vill bidra till forskning på miljöteknik och upprustning och utbyggnad av järnväg. Bonus för miljöbilar, energisnåla lastbilar som går på förnybart, krav på obligatorisk inblandning av förnybart flygbränsle är andra C-förslag.
Det ska löna sig att installera solceller, energilagrande batterier och snabbladdare för bilar.
Tillsammans ställer vi om Sverige!