Regeringsförhandlingarna har på ett sätt klargjort ganska mycket i svensk politik av i dag. Denna långa och svåra process har verkligen tvingat alla partier att gå till sina kärnvärden och göra väldigt svåra vägval.
Allt för att kunna formera ett nytt politiskt landskap. SD:s frammarsch har varit den dominerande faktorn som i praktiken format spelplanen, varför är det så?
Jag ska försöka förklara min syn på detta.
I debatten hör man att valmanskåren består av 60 procent borgerliga väljare. Men det är en ganska grov förenkling att kategorisera väljarna så. Spännvidden mellan liberaler till nationalkonservativa är så stor att de aldrig kommer kunna var del av samma politiska projekt, likt Allians-projektet.
I debatten sägs det också att vi måste respektera att SD fick cirka 1,1 miljon väljare, de måste få inflytande. Jag har största respekt för dem som valt att rösta på Sverigedemokraterna.
Alla undersökningar jag sett visar att det absoluta flertalet av dessa väljare gör det för att de är missnöjda med någon del av samhällets utveckling. Inte för att de stöder SD:s ideologi.
Men SD:s partiledning har en agenda som bygger på högerpopulism och nationalism. Likheten med nationalsocialismen (=nazismen) på 1930 talet är slående.
SD:s partiledning förespråkar återgång till en nationalstat genom att stänga landets gränser och lämna EU. De ställer grupper mot grupper, de respekterar inte alla människors lika värde.
Vidare förordar de angiverilagar på samma sätt som nazityskland använde. Samtidigt som deras politik vrider klockan tillbaks flera decennier vad gäller humanitet och jämställdhet.
SD förordar sambeskattning vilket är värdelöst ur jämställdhetsperspektiv. Vidare har SD lagt motion i riksdagen om att beslagta värdesaker ifrån flyktingar, som en del i finansieringen av invandrarpolitiken, precis som de redan gör i Danmark. Det tycker jag visar på en ytterst inhuman linje som förnedrar människor som tvingats fly från sina hem.
Erfarenhet från Europas högerpopulistvåg förskräcker verkligen. Där högerpopulisterna släpps in till regeringsmakten, till exempel i Danmark, Österrike, Ungern och Polen, sker också en radikal och ganska snabb förflyttning bort från det öppna och jämställda samhället. Som vi i dag i Sverige tar för givet.
Det leder till extrem antiinvandringspolitik, ifrågasättande av fria aborter, hets mot hbtq-personer, klimatförnekelse, begränsningar av den fria pressen och domstolsväsendet.
Så långt har SD ännu inte gått, men riktningen är tydlig.
Därför ser jag kampen mot högerpopulismen överordnad det flesta andra frågor i politiken just nu. Endast klimat- och säkerhetsfrågorna är lika avgörande framöver.
Enda sättet att långsiktigt minska underlaget för SD är att åtgärda de stora samhällsproblem Sverige har i dag. Därför fokuserar Centerpartiet på just dessa.
Framåt blir det väldigt intressant att följa vilken väg Moderaterna och Kristdemokraterna väljer. Kommer de att hålla rent högerut eller kommer de att aktivt bilda ett konservativt block ihop med SD?
Deras vägval kommer att sätta spelplanen för svensk politik för en lång tid framöver.