Antibiotikaresistensen i Europa fortsätter att öka, visar en rapport från europeiska myndigheten ECDC som arbetar med sjukdomskontroll.
Det är allvarligt för både folkhälsa och ekonomi.
I Sverige förbrukar människor mer antibiotika än våra djur. I en del andra länder kan det vara precis tvärtom. Även 2016 är Sveriges djurproducenter bäst inom EU på att använda minst mängd antibiotika. Så har det varit under många år. Redan 1986 blev det förbjudet att använda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte i Sverige.
Svenska bönder har sedan dess arbetat tillsammans med veterinärer och myndigheter för att minska behovet av antibiotika i djurhållningen. I övriga EU antogs ett sådant förbud först 2006 men tyvärr har många medlemsstater inte klarat av att minska sin förbrukning i tillräcklig omfattning.
Det är först det senaste året som intresset vaknat utanför landets gränser, om hur vi gör för att föda upp djur, med ingen eller väldigt låg användning av antibiotika. Det finns mycket att lära av Sveriges bönder, om hur man kan arbeta förebyggande med management, djurhälsa och hygien, för att hålla ner användningen av antibiotika.
En viktig del i arbetet för friska djur är att hålla smittsamma sjukdomar på en så låg nivå som möjligt. Djurvälfärd går hand i hand med djurhälsa – hos känsliga individer kan även mindre allvarliga infektionssjukdomar ge stora problem.
Hemma på vår gård tog vi emot en buss med veterinärer från EU, som tillbringade några dagar i Sverige för att lära mer om hur vi föder upp grisar med knorr, och låg antibiotikaanvändning. Trots att jag sett grisuppfödning i många olika länder, blev jag ändå överraskad av deras frågor och reaktioner. Frågorna var många: "Är det verkligen sant att ni inte tillsätter antibiotika i fodret? Hur kan grisarna se så fina och friska ut? Oj, får grisarna halm i boxen! Det är första gången jag sett grisar med knorr".
Intresset har verkligen vaknat hos andra länder som nu tar kontakt och vill veta hur vi gör. Hotet med antibiotikaresistens är en global och gemensam utmaning som vi måste arbeta med tillsammans. Då är det viktigt att Sverige som ligger i framkant och har lång erfarenhet, också delar med sig av sin kunskap.
Hållbart producerade livsmedel kräver lite mer arbete och kostar därför också lite mer, som det svenska köttet i jämförelse med det importerade. Det är viktigt att konsumenterna vid köttdisken förstår varför och att deras val har betydelse.