Jag känner en stor oro för vad som sker i det gotländska samhället efter de senaste veckornas händelser.
Det är mycket känslor och hat som nu får uttryck på olika sätt och främst i sociala medier. Därför blir det så viktigt att vi alla står upp för vårt demokratiska samhälle och allas lika rätt och värde.
Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter är grundläggande för vårt samhällssystem och där ska inte medborgargarden och aktiviteter där enskilda ”tar saken i egna händer” förekomma. Detta behöver vi öppet manifestera på olika sätt för att hindra de onda krafter som försöker få fotfäste i vår gotländska mylla.
"Grunden för att utveckla Gotland ligger i att utveckla hela ön där alla delar och alla gotlänningars möjligheter tas tillvara. Vi har stora möjligheter i vår unika natur, ett rikt kultur- och föreningsliv och ett högt nyföretagande." Så skriver de rödgröna i sin avsiktsförklaring för denna mandatperiod, och det låter ju bra.
Men, nu ser vi istället att tudelningen av samhället påskyndas genom många förslag från de rödgröna som drabbar landsbygden. Ny organisation för räddningstjänsten och minskat vinterunderhåll för enskilda vägar är två lokala exempel samt införande av kilometerskatten, skatt på avstånd, som S/MP-ledda regeringen föreslår. De är alla tydliga exempel som missgynnar utvecklingen på landsbygden.
Även om ekonomin är svår så ökar skatteintäkterna varje år men samtidigt har kostnadsutvecklingen under de rödgrönas styre de senaste åren ökat betydligt mera.
2014 ökade skatteintäkter och bidrag med 4,5 procent medan kostnaderna ökade med 5,8 procent och ifjol ökade intäkterna med 3,3 procent samtidigt som kostnaderna ökade med 6 procent.
Detta är varken ansvarsfullt eller långsiktigt hållbart utan gör att regionen hela tiden "tvingas spara" trots att intäkterna egentligen ökar. I år är ökningen av intäkter 4 procent och just nu beräknas kostnadsökningen till 0,6 procent. Att hålla igen kostnadsökningarna är absolut nödvändigt om inte hela ekonomin ska haverera som ledningskontoret skriver i delårsrapporten som just nu pekar mot minus 8 miljoner kronor totalt men ser man till nämndernas verksamhet är det minus 70 miljoner kronor.
Budgeten för 2017 tog fullmäktige beslut om i juni och nu ska bara eventuella justeringar göras. Alla nämnder har rapporterat till budgetberedningen hur de jobbar med budgetarna för 2017-2019 och det är bara hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) som har yrkat extra anslag med 55 miljoner kronor för nästa år.
Vi hade två dagars budgetberedning förra veckan utan beslut om driftsbudget eller skattesats. Majoriteten är inte klar med vad de vill så de kommer jobba vidare själva.
Om de ska bevilja HSN ytterligare utökning av budgeten innebär det att deras budget för 2017 utökas med 7,7 procent medan andra tvingas spara ytterligare alternativt tillföra medel genom skattehöjning.
Gotland ligger redan högt i kostnadsläge enligt de jämförelser som bland andra SKL gjort. Skattehöjningar skickar felaktiga signaler det såg vi tydliga bevis för 2014 med stora kostnadsökningar i verksamheterna.
Undrar om de rödgröna tänker göra samma misstag som 2014 och föreslå skattehöjning?