Mat tar allt större utrymme. Vi fotograferar vad vi äter och lägger upp på Instagram. Vi tittar på kändiskockar på tv, och läser kokböcker som aldrig förr.
Vad vi äter, eller inte äter har under lång tid varit ett sätt att tala om vem vi är. ”Säg mig vad du äter, och jag ska säga dig vem du är” sa den franske politikern Jean Anthelme Brillat-Savarin redan på 1700-talet. Det är minst lika aktuellt i dag, vi lägger mycket tid och kraft på att fundera på vad vi ska äta, eller inte äta, och varför. Det vi äter är starkt kopplat till vår identitet. Mat har blivit ett medel för att nå sin personliga potential, vilket syns tydligt i hälsotrenden, men mat är också kultur och kontroll.
När jag växte upp, var mat ett nödvändigt bränsle för kroppen, mat var föda. Det fanns fasta tider och rutiner för dagens alla måltider, och vi åt nästan alltid tillsammans. Hemlagat och självhushåll var normen, allt togs tillvara, och svinnet var minimalt.
I dag finns det mat i överflöd i Sverige. Det finns till och med så mycket mat att vi tillåter oss att kasta en tredjedel om vi mäter svinnet i hela livsmedelskedjan.
Blickar vi framåt, genom att spana på vad som händer i USA just nu, kan vi få en hint om av vad som kanske kommer att hända hos oss. I USA förs nu en debatt om att matsystemet har gått sönder, den industriella maten har blivit 2010-talets rökning. Övervikt är ett stort problem. Trendspanare pekar på att småskalig produktion kan komma att bli riktigt stort. Konsumenterna kräver en ökad transparens. Den storskaliga matproduktionen i USA gav människorna hygienisk och billigare mat, och mer ledig tid. Kanske är den utvecklingen vid vägs ände? Har vi en andra industriell matrevolution framför oss?
Det som ofta förbises i den svenska debatten är att vi i Europa, och i synnerhet i Sverige, har ett helt annat sätt att producera mat. Det blir särskilt tydligt när amerikanska sanningar presenteras som svenska, genom till exempel filmer som cowspiracy. Det är alltid intressant att trendspana på USA, men det gäller att sortera vad som är relevant för oss i det vi ser, det finns mycket stora skillnader i produktion av mat, från gården och genom hela kedjan. Svensk livsmedelsproduktion är småskalig i jämförelse med den amerikanska.
Dagens familjer i Sverige lever på ett helt annat sätt än min familj på 70-talet. Fasta rutiner och tider, är ovanligt. Stressade familjer äter inte alltid tillsammans, det handlar också om fler men mindre måltider, mer ensamätande och slarvätande. Vi äter också allt fler måltider utanför hemmet.
Stress är vår nya folksjukdom, och tid och njutning är statusmarkörer. I detta spelar mat och dryck en viktig roll, att vara tillsammans innebär nästan alltid att man också äter och dricker tillsammans. Vi delar gärna med oss av detta till våra vänner på sociala medier.
Mat har stor betydelse i våra liv, och trots alla trender och influenser så kommer vi att vilja ha mat på bordet.