Naturvårdsverket har nyligen presenterat en rapport, PRINCE, som handlar om matens miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, där man tagit hjälp av nya mätmetoder.
Forskningsprogrammet PRINCE är den mest omfattande och detaljerade beräkning som har gjorts, om hur den svenska konsumtionen påverkar miljön.
Faktorer man har tittat på är bland annat hur växthusgasutsläpp från avskogning i tropikerna påverkar för att få mer odlingsmark, metan och lustgas från jordbruksmark, husdjur och stallgödsel, övergödande utsläpp av kväve och fosfor, markanvändning, samt användning av bekämpningsmedel i växtodlingen och antibiotika i djurhållning.
Slutsatserna i rapporten visar att vi i Sverige, genom vår konsumtion i hög grad exporterar miljöproblem till andra länder.
Minst två tredjedelar av utsläppen från svensk konsumtion av mat, transporter, boende och investeringar i bygg- och anläggningsverksamheter sker i andra länder. Här kommer några exempel.
Drygt 60 procent av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan sker genom livsmedel som produceras utomlands.
83 procent av fotavtrycket för användning av antibiotika i djuruppfödning orsakat av svensk matkonsumtion, sker utomlands.
97 procent av insekticiderna, 75 procent av herbiciderna, och 88 procent av fungiciderna för produktion av mat som vi konsumerar i Sverige används i utländsk jordbruksproduktion.
Frukt och grönsaker som produceras i andra länder, är enligt PRINCE den produktgrupp som betyder mest för den totala användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket.
Slutsatsen i rapporten är tydlig, den svenska livsmedelsproduktionen påverkar generellt miljö och klimat i mindre utsträckning.
Det gäller till exempel produkter som frukt, grönsaker, spannmål, oljeväxter och djuruppfödning.
Det är känt sedan länge att svenska djuruppfödare använder minst antibiotika i EU. Tre gånger mindre än Danmark, sju gånger mindre än Tyskland, och trettio gånger mindre än Spanien.
Sverige var först i världen med att införa ett förbud mot att använda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte hos djur.
Nyckeln till detta är en god djurhälsa, och att enbart behandla sjuka djur. I övriga EU antogs ett sådant förbud först 2006 men många medlemsstater har ännu inte minskat sin förbrukning.
Svenskt lantbruk har kommit långt i arbetet med en hållbar matproduktion.
Vi behöver alla ta ett ansvar för en mer hållbar konsumtion, och minska våra miljö- och klimatavtryck. Om du vill minska dina avtryck, välj svensk mat istället för importerad.