Vad är mest demokratiskt: val eller utnämning?

GOTLÄNNINGEN, DEBATT2015-02-03 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I Eva Bofrides (EB) ledare 2014-01-27, ”De demokratiska spelreglerna”, skriver hon att man som medlem i ett parti har rätt till att ha synpunkter på val av personer och att man som icke medlem inte har det.

Nu kanske hon tycker jag märker ord, men enligt min mening blev varken partiordförande för Moderaterna Anna Kinberg Batra eller Socialdemokraternas Stefan Löfven vald.

För att ett val ska äga rum, krävs minst två alternativ att välja mellan och jag har svårt att se att där fanns något alternativ till Kinberg Batra eller Löfven. Det var väl egentligen mer en utnämning.

Något liknande hände på Kinas 18:e kommunistiska partikongress 2012 när generalsekreteraren Xi Jinping utsågs. Med skillnaden att på Moderaternas partistämma finns 200 ledamöter och på Kinas kommunistiska partikongress finns 2 270 ombud.

Man kan fundera på vilket som är mest demokratisk, att utses av 200 eller 2 200? Man ska inte glömma bort, att det inte är en ordförande för en syförening i Levide, som utses, men för politiska partier och att dessa spelar en betydelsefull demokratisk roll som opinionsbildare och har en nödvändig uppgift vid val på alla nivåer från kommunvalet till valet till Europarlamentet.

Innan valet nominerar de kandidater och efter valet utser de personer till olika råd och nämnd. Ordförande för ett av Sveriges största partier utses av riksdagen till Sveriges statsminister efter nästföljande val. EB skriver vidare att vi som inte är medlemmar av politiska partier räknar med att de ska finnas oavsett om vi betalar för dem eller inte.

Går man in på riksdagens hemsida kan man läsa att ”stödet från staten och riksdagen är den största inkomstkällan för partier på riksnivå. Partistödet ger politiska partier möjlighet att arbeta långsiktigt utan att vara beroende av olika bidragsgivare.”

Partierna fick 2014 450 millioner kronor av staten och riksdagen. På svenska kommuner och landstings hemsida, kan man läsa att de politiska partier 2010 fick 394 millioner kronor av kommunerna och 241 millioner kronor av regioner och landsting.

Jag tror inte, att beloppet har blivit mindre sedan 2010. Sammanlagd får de politiska partier över 1 miljard kronor av medborgarnas skattemedel varje år.

Jag anser att, även om jag inte är medlem av ett politiskt parti, har jag inte bara rätt till att lägga mig i hur och av vem de styrs, jag har också en plikt. Det är trots allt min nästa statsminister som utses på partistämman och mina skattepengar som går till partierna.

BREV TILL LEDARSIDAN