Det pratas mycket om vad folk säger på sociala medier och jag har en sak att erkänna: Jag har faktiskt ett Facebook-konto. Så var det sagt. Däremot har jag inte använt kontot på många år, ett principiellt ställningstagande: I vår digitala värld är det alldeles för lätt att samla information om individen för att jag ska hjälpa till.
Dessutom är det är ju så att den information vi lägger upp på sociala medier inte är vår längre utan företagets, vad de än säger. Att informationen används för att hjälpa andra manipulera mitt beteende känns definitivt för nära. Det är inte respekt för individen.
Från ett liberalt perspektiv är det centralt att vi får ha vilka åsikter vi vill och uttrycka dem så länge det inte skadar någon annan. Om nu folk vill dela sina närmaste tankar med andra och lägga upp dem till allmänt beskådande är det upp till dem. Som Voltaire (egentligen) sade ”Det står klart att en individ som förföljer en man, sin broder, därför att han har en annan åsikt, är ett odjur”. Till att förfölja räknar jag också att kalla folk för en massa öknamn och jag förstår inte hur människor som ägnar sig åt sådant är funtade.
Vi som är politiker ska kanske vara klara över att de som finns på sociala medier ofta inte är verkligheten. Värst är när sanningen förvrängs. En sådan osanning är att vaccinationer av barn mot mässling skulle kunna ge men för livet. Egentligen är biverkningarna få och vaccinet har räddat mer än 20 miljoner liv bara sedan 2000. Det är viktigt att vaccinera (nästan) varenda unge. Därför, lär dig att kritiskt granska, och reagera på det som är osant. Vi behöver kanske inte censur, men vi behöver verkligen folk som tänker själva och har respekt för andra.