Debatten om kalkbrytningen på Gotland har pågått under många år och nådde lite av en kulmen i samband med Nordkalks planer på en ny täkt i Ojnareskogen. Samtidigt som det nu mest diskuteras kalkens betydelse för stålindustrins och andra verksamheters renings- och miljöprocesser har den andra stora kalkutvinnaren – cementindustrin – hamnat lite i skymundan.
Idag är det populärt att prata om klimatsmarta val av olika slag och ett sådant är definitivt valet av byggmaterial till våra hus.
Under lång tid var trä i stort sett det enda byggmaterialet i Sverige och hela städer bestående av bara trähus växte fram, vilket fick förödande konsekvenser vid bränder. Så förödande att man ett tag införde skattelättnader för dem som byggde hus i sten. När sedan betongen gjorde sitt intåg försvann byggandet av trähus nästan helt, bortsett från produktionen av villor och fritidshus.
Dessutom infördes 1874 en Byggnadsstadga med förbud att bygga högre hus än två våningar i trä och denna kom att gälla till 1994. Nya funktionskrav innebar då att brandskyddskraven kunde uppfyllas och genom att snegla på förebilder i USA och Europa började flervåningshus i trä diskuteras och projekteras på allvar i Sverige.
Ur miljösynpunkt är trä oslagbart och det är vårt enda förnyelsebara byggnadsmaterial. Dessutom binder växande skog koldioxid och det bidrar starkt till att minska växthuseffekten. En odiskutabel fråga är att kalkbrytningen skapar stora sår i naturen och brotten blir sår för evigt.
Ett kalhygge blir beväxt med ny skog under en mansålder. Inom skogsbruket pågår också en debatt som framöver förmodligen resulterar i en återgång till mindre avverkningsytor. Eftersom trähus är betydligt lättare än tyngre betonghus möjliggör detta också byggande på ytor med sämre markförhållanden.
Därför är det väldigt positivt att det nu börjar lossna ordentligt för trähusen och Stockholm upplever en riktig träbyggboom. Bolaget Folkhem Trä ska bygga 4 000 lägenheter helt i trä. Och det handlar inte om småhus och villor, utan flervåningshus.
I Sundbyberg finns redan två åttavåningshus trähus och planer finns på ett 13-våningshus, vilket skulle bli världens högsta byggnad helt i trä.
Folkhems pressansvarige Sandra Frank förklarar i tidningen Skogsland företagets trähussatsningar med bland annat halverad byggtid, tystare byggprocess och en behagligare inomhusmiljö.
Kostnaden blir densamma som för traditionellt byggda betonghus. På Gotland byggs nästan alla nya större byggnader i traditionell betong.
Nu är inte betong något dåligt byggmaterial, men jag tror att beställare, arkitekter och konstruktörer måste lämna sitt traditionella tänkande. Det ena byggmaterialet förtar inte det andra.
För Gotland skulle det vara bra PR att öka byggandet med förnyelsebart material och därigenom medverka till att också minska växthuseffekten. Kombinationen av gotländskt kärnvirke och betong borde kunna skapa spännande och vackra byggnader.
Det går inte att vara ekoregion bara på pappret, tänk därför nytt och visa resultat i praktisk handling!