Under decennier har debatten om genetiskt modifierade grödor rasat, med starka uppfattningar på båda sidor.
Förespråkarna har talat om en teknik som ger ökade skördar och kan rädda världen från hunger och minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Motståndarna har beskrivit faran med oväntad spridning till andra arter och negativa effekter på den biologiska mångfalden.
Detta är ett område där Amerika och Europa valt helt olika vägar. Medan man i USA och Kanada har omfamnat de möjligheter som den nya tekniken ger, har man i Europa och inom EU varit betydligt mer skeptisk och i stort sett satt stopp för den kommersiella användningen av genmodifierade grödor i det europeiska jordbruket.
Detta ger upphov till ett naturligt experiment. Det går att se hur utvecklingen skiljer sig mellan Europa och USA när det gäller till exempel avkastning och användning av bekämpningsmedel.
Detta har tidningen The New York Times utnyttjat. I en stort uppslagen artikel för ett tag sedan gick tidningen igenom vad som skett på de båda sidorna av Atlanten.
En jämförelse mellan Västeuropa och Kanada vad gäller raps visar inte på några skillnader som skulle tyda på en positiv effekt av introduktionen av genmodifierade grödor.
Inte heller när det gäller majs syns någon sådan positiv effekt. Även en rapport från amerikanska National Academy of Sciences kommer fram till att användningen av genmodifierade varianter av majs, sojabönor och bomull inte ger en tydlig ökning av avkastningen.
Att detta hittills är resultatet betyder inte att man inte kommer att se sådana skillnader i framtiden. Men det visar att de genmodifierade varianterna hittills inte varit den revolution som det ibland förespeglats.
När det gäller användningen av bekämpningsmedel försöker sig New York Times också på en jämförelse. Här är det svårare att jämföra, eftersom det inte är självklart att ett kilo bekämpningsmedel ett år är fullt ut jämförbart med ett kilo bekämpningsmedel tio år senare, inte ens om man bara tittar på de aktiva ingredienserna.
Statistiken visar dock på att användningen av bekämpningsmedel minskat i Frankrike. I USA verkar det vara så att medel mot svamp och insekter minskat, medan ogräsmedel ökat.
Där kan användningen av genmodifierade grödor vara en förklaring.
En del har modifierats så att de tål ogräsmedel, vilket gör att man kan spruta mot ogräs i växande gröda. En del har modifierats så att de skadar vissa insekter, vilket minskar behovet av att spruta mot dem.
Hittills verkar de genmodifierade grödorna inte ha varit någon genväg till vare sig kraftigt ökad avkastning eller minskad användning av bekämpningsmedel.
Men de farhågor som funnits kring negativa effekter har inte heller besannats – i varje fall inte ännu. Kanske kan det så småningom bli en mer sansad debatt om genmodifierade grödor, utan överdrifter vare sig åt det ena eller andra hållet.