I tisdags sa regeringen nej till en stor vindkraftpark i Hanöbukten, Östersjöbukten utanför Skånes östkust och Blekinges sydkust. Man sa nej med hänsyn till försvaret. Mark- och miljödomstolen i Växjö sa visserligen ja till det projektet med 700 vindkraftverk redan 2013. Men Försvarsmakten har ”slagit emot med näbbar och klor”, enligt TT. Problem för flyg, radarövervakning med mera har angetts som orsaken
”Med sin storlek, höjd och roterande delar utgör vindkraftverk en potentiell fara vid flygplatser”, skriver Försvarsmakten på sin hemsida. Samtidigt skriver man att man har en antal trådlösa system för kommunikation och övervakning av landet som är sekretessbelagda. Vilket ger Försvarsmakten möjlighet att säga nej när det gäller vindkraftsprojekt utan att behöva redovisa öppet.
Även tolv väderradarstationer runt om i landet riskerar att störas av vindkraftverk, vilket gör att inga verk får uppföras inom en fem kilometers radie.
Visst kan man förstå försvaret. Den senaste tidens debatt om det säkerhetspolitiska läget har naturligtvis spelat roll.
När Mark- och miljödomstolen sa ja 2013 ansåg den att intrången i totalförsvarets intressen inte skulle bli större än att det kan kompenseras med skyddsåtgärder och vissa driftsinskränkningar. Men nu är läget ett annat. Nu har Försvarsmakten fått igenom sin tolkning av projektet.
Å andra sidan kan man fundera på hur det fungerar i andra länder. Den som flugit till Kanarieöarna och landat på flygplatsen på Gran Canaria kan se en radda vindkraftverk rakt under inflygningskorridoren på någon kilometers avstånd från flygplatsen. Och den flygplatsen trafikeras av såväl civilt som militärt flyg.
Det står till och med ett vindkraftverk – om än litet – inne på flygplatsområdet. Även på Cypern står vindkraftverk bara några kilometer från Larnacas internationella flygplats.
Vi har ett högt säkerhetstänkande i Sverige när det gäller inte minst flyget. Det är bra. Men samtidigt måste avvägningar göras så att även andra hänsyn tas.
I fallet med vindkraftparken i Hanöbukten skulle den kunna ge lika mycket el som en större kärnkraftsreaktor och täcka fem procent av Sveriges årliga elförbrukning.
Man får hoppas att det verkligen är en säkerhetsmässig bedömning som regeringen grundat sitt beslut på.
Regeringen har haft svårt för besluten när det gäller alternativ energi. Med hänvisning till EU införde man skatt på större sol-el-anläggningar. Villaägare och mindre fastighetsägare skulle inte beröras, men väl bostadsrättsföreningar, allmännyttiga bostadsföretag, sjukhus och större privata hyresvärdar.
Efter att EU protesterat mot att ha utpekats som syndabock ska nu reglerna ändras.
Ska vi på allvar ställa om till förnyelsebar energi behövs kreativt tänkande. Då måste det också gå att förena olika intressen. Då måste vi kunna ha både försvar och vindkraft.