Samtidigt som Statistiska Centralbyrån, SCB, frågade om partisympatierna i november, frågade man också om synen på svenskt EU-medlemskap och inställningen till om Sverige borde byta kronan mot euro.
På tisdagen presenterades siffrorna som visar att drygt 50 procent i dag är för det svenska EU-medlemskapet. Knappt 21 procent är emot. Däremot skulle 72 procent rösta nej om det hade varit folkomröstning om euron.
Synen på EU i SCB:s mätningar har legat ganska stabilt de senaste tio åren. Runt 50 procent är för medlemskap. ”I nuläget är det nära tillhands att tro att detta kan ha att göra med Brexit möjligen, att det är en bedömning hos väljarna att detta med att vara starkt emot, eller förorda ett utträde inte är lika tilltalande”, säger Göran von Sydow som forskar vid Sieps, Svenska institutet för Europapolitiska studier, till Sveriges Radios ekoredaktion.
Däremot har synen på euron fortsatt att vara negativ sedan det krisade som mest för euro-zonen 2010. Till och med hos Liberalerna – det mest euro-positiva partiet – svarar 58 procent nej och bara 28 ja.
Hos till exempel S är motsvarande siffror 75 – 15, hos C 71 – 14. Även hos M är det snarlika siffror; 63 – 22.
Det förekommer en hel del mytbildning om EU. Det menar åtminstone EU- och handelsministern Ann Linde (S). I en debattartikel på DN Debatt på onsdagen (7/12) vill hon ha med sig arbetsmarknadens parter i en satsning på ökad delaktighet i EU-arbetet.
Ett särskilt råd för EU-frågor ska också inrättas, flaggar hon för liksom att hon vill se en skärpning av hur myndigheterna arbetar med EU-frågorna.
Till det ska det satsas på skräddarsydda utbildningar för förtroendevalda politiker och tjänstepersoner i kommuner och landsting. Och en utbildningssatsning ska riktas mot landets skolor inför Europadagen den 9 maj nästa år.
Det verkar som om regeringen har fått kalla fötter av att det på flera håll ute i Europa finns tongångar om att följa Storbritannien och lämna EU. Hon konstaterar dessutom att kunskapen om vad EU gör och hur det påverkar oss i Sverige är oroande låg.
Tidigare i år kom en statlig utredning med betänkandet ”EU på hemmaplan”. Den visar att det finns stora brister inte minst hur beslut förankras. Men frågan är om man löser det genom särskilda ”EU-råd” eller utbildningar?
Däremot finns det anledning att fundera på vad EU faktiskt ska syssla med. Centerpartiets paroll i ett EU-val – smalare men vassare – har fortfarande bäring.
Det är väl också så att stora organisationer har en förmåga att själva skapa sig sysselsättning för att motivera att man finns till. Allt är inte problem som man behöver hitta lösningar på. Mycket går nog att leva med som det är.
2019 är det åter igen dags för val till Europaparlamentet. Man skulle vilja att partierna där bättre gifter samman EU-frågorna med svensk inrikespolitik. Att visa på att allt håller ihop. Det skulle mycket vara vunnet på. Till dess stannar vi kvar i EU och behåller vår krona.