Omkring 7 000 ton kommer vi köpa av den i år. Julskinkan alltså. Och valet av skinkan borde vara enkelt. Enklare år för år. I alla fall för dem som både tänker på grisens som sitt eget bästa. Då borde det stå SE som i Sverige, och inte DK som i Danmark stämplat på skinkan. Men ändå tål det att år efter år upprepas.
Ditt val sänder ut svallvågor med budskap till både uppfödare och politiker, men också till inköpare.
Inför jul när planeringen går på högvarv, då är det redan uträknat i vilka kvantiteter, och av vad, vi åter igen kommer sätta i oss av julmaten. Och trots nya trender återkommer vissa maträtter ohotade år efter år.
Dessa måsten vi inte klarar oss utan utgörs enligt olika undersökningar av bland annat korv, köttbullar och sill. I år kommer dessutom julbordet i många hem bestå av mera gröna inslag än tidigare jular.
Men främst skinkan är enligt en undersökning Svenskt Kött genomfört, ett av de måsten vi inte kan vara förutan på matbordet i juletider.
Till jul äter vi gärna svenskproducerad mat, därför stiger också efterfrågan en hel del på denna inför julen.
Enligt en undersökning från Livsmedelsföretagen anser så många som åtta av tio svenskar att det är ganska eller mycket viktigt att maten på julbordet har ett svenskt ursprung.
Här sjunker alltså konsumtionen av importerade ekologiska varor till förmån för ofta närproducerade svenska råvaror.
Förra årets enorma efterfrågan på ekologiskt fortsätter även i år. För att inte butikerna ska vara tomma på exempelvis Krav-märkt skinka, ökas tillgången med 67 procent jämfört med 2013.
Dock har omställningen på våra svenska gårdar av olika anledningar inte hängt med fullt ut, mycket tack vare de förändringar som krävs för att få Krav-profil. Konsekvensen blir att skinkor som uppfyller rätt krav har fått importerats från England.
Efterfrågan är med andra ord fortfarande större än tillgången, just eftersom dessa skinkor måste vara fria från nitrit, tillsatsen som ger andra skinkor rosa färg, istället för den gråa nitritfria skinkans bleka kulör.
Medvetenheten kring vårt slit och släng-samhälle börjar nu på allvar även visa sig i Matlandet Sverige. Till en början var det olika inälvsdelar vi skulle tillaga, och nu inför julen kommer det fler och fler recept som erbjuder oss olika sätt att ta vara på det vi annars ser som skräp.
Laxskinnet är en sådan sak som ofta slängs i mängder vid jul, men istället går det att steka det i olja i en stekpanna och använda som tilltugg. En bra trend som ökar på medvetenheten vad vi egentligen anser är mat. Och hur mycket ätbart vi egentligen gör oss av med helt i onödan.
”Det är absolut bättre att köpa en svensk än en dansk. Det viktigaste är att det är bra produktion, inte att det är ekologiskt eller närodlat men när det gäller griskött har många en bra produktion i Sverige. Är grisarna glada och väl omhändertagna är köttet bra.” (GT/Expressen 15/12) Bättre än så går det inte att sammanfatta valet av julskinka.
Att det samtidigt är stjärnkrögaren Leif Mannerströms ord, väger förhoppningsvis tungt.