Region Gotland vill gärna framstå som en ekoregion och ligga i framkant med folkhälsoarbetet.
Det är bra och målet är att förmå oss gotlänningar att tänka klimatsmart och planera vårt resande, så att vi blir klimatresenärer. Dessutom måste vi motionera och röra på oss mer än vad som är fallet i dag. En bra tanke, men sedan gäller det att orka handla i den grå vardagen. Huvudbudskap är nämligen: Ställ om möjligt bilen och gå, cykla eller åk buss till jobbet.
Nu har inte alla dessa möjligheter på grund av bristande kollektivtrafik, oregelbundna arbetstider med mera. Men många kan samåka och på så vis dra sitt strå till stacken.
Det handlar inte om att leva med tagelskjortan på, utan snarare att tänka efter och planera resorna. Har man cyklat till jobbet fyra dagar och det regnar den femte, går det att ta bilen med gott samvete.
Men det finns ju också bra regnställ och en cykeltur i ett stilla höstregn är ingen dum upplevelse om cykelvägen upplevs som säker och trygg. Annars kan njutningen lätt förbytas till skräck.
Har bilåkandet minskat och cykling och bussåkande ökat? I dagens statistiksamhälle måste detta vara lätt att redovisa. ”Sällanresenärerna” ska uppmuntras till att upptäcka bussen. För bussen har en viktig roll i klimatdebatten, eftersom den fraktar femtio passagerare i en mil på tre liter bränsle. Det är nog bara spårvagnar som kan slå bussen som klimatsmart trafikslag. Bortsett från cykeln naturligtvis!
I Köpenhamn görs över 30 procent av alla resor med cykel och forskningsresultat visar att den danska huvudstaden verkligen satsat på cyklarna och alltid sätter dessa i första rummet vid trafikplaneringen.
I Sverige är det lite tillspetsat ofta tvärtom, bilarna först i planeringen och sedan får cyklarna det utrymme som blir över.
Vid en sammanräkning av alla parametrar som exempelvis olyckor, hälsoeffekter, kapitalkostnader, underhåll och byggande av vägar blir resultatet av forskningen i Köpenhamn att det är sex gånger dyrare att välja bilen istället för cykeln.
Siffror som talar sitt tydliga språk. Visby har bra cykelvägar, men ännu återstår väldigt många farliga överfarter och korsningar.
Cykelturism har alltid varit något av Gotlands signum och under många år skyltades och marknadsfördes Gotlandsleden. Allt var frid och fröjd och cykelhjulen rullade på. Men så hände något. Underhållet av bland annat skyltningen upphörde och cykelleden föll i glömska. Som vanligt skyller alla på varandra när det gäller orsaken.
Tråkigt att Sveriges mest lämpliga län för cykelsemester ska sakna markerade cykelleder. Visst, det går att själv söka sig fram och hitta perfekta och vackra vägar. Men det kräver detaljerade kartor och poängen med Gotlandsleden var att det skulle vara lätt för alla att ta sig runt ön.
Dags att återinföra cykellederna – cykelturismen är på frammarsch. Men innan nya leder skapas: Tag ner de gamla missprydande och uttjänta skyltarna som minner om den nedlagda Gotlandsleden.
Ge cykeln en chans – det tjänar både miljön och folkhälsan på.