Flygskatt, krav på kollektivavtal och förbud mot vinster i välfärden.
Om man väljer att se på dessa frågor isolerade från verkligheten kan det tyckas som enkla.
Klart det ska kosta mer att använda miljöbelastande transportsätt än miljövänligare alternativ.
Ingen vill heller att människor ska behöva jobba för 27 kronor i timmen så som Socialdemokraternas kampanj för kollektivavtalskrav i upphandlingar förs.
Skattepengar ska användas i välfärden och inte gå till skatteparadis. Någon däremot?
Om vi tog beslut helt utan konsekvensanalyser skulle inte ens de önskvärda målen uppnås.
Tanken med flygskatt är att styra om till miljövänligare transporter. Om man inte vill att folk ska sluta att resa förstås. För Gotlands del har vi ett (1) alternativ till flyget och det är färjetrafiken. De flesta som väljer flyget gör det för att det finns ett behov av att ta sig till eller från Gotland snabbt.
Om man inte gör någon skillnad för regioner som inte kan välja tåg gör man också ett medvetet val att dessa regioner får räkna med sämre förutsättningar för arbetspendling och att bedriva verksamhet som har behov av täta fysiska kontakter med andra orter i landet.
Om man vill komma åt oseriösa arbetsgivare med dåliga villkor för sina anställda finns det andra vägar att gå än att stänga ute skötsamma och för närsamhället viktiga företag från att få uppdrag samt ta bort människors valfrihet över sin egen tillvaro.
Krav på villkor i nivå med kollektivavtal kan tyckas som en god idé. Men en stor andel av landets småföretag har inte kollektivavtal. Inte nödvändigtvis för att de är oseriösa. Lika lite som att alla företag med kollektivavtal ens följer dessa i alla delar eller automatiskt är goda arbetsgivare.
Att stoppa vinster i välfärden stoppar inte företag i välfärden från att bedriva dålig verksamhet. Lika lite som att skattepengar som används till underskott innebär att en verksamhet bedrivs med god kvalitet.
Istället för övergripande statliga ingrepp för att komma tillrätta med det man upplever som ett problem, borde man göra det enkelt och billigt för människor att ta beslut som gör att målen uppnås.
Som Eva Nypelius skriver här under är det närmast skrattretande hur Miljöpartiet nu vill ha beröm för att de jobbar för att ta bort en skatt på förnybar el som de själva drivit igenom.
Det miljövänligaste sättet att leva, om man ska se strikt på saken, är att vi alla bor i städer där vi kan koncentrera verksamheter, utnyttja storskaliga system och minska miljöbelastande transporter.
Problemet är att det hittills är svårt att bedriva lantbruk, gruvor och skogsbruk i städerna. Dessa verksamheter är än så länge nödvändiga för vårt sätt att leva.
Och för att ha kvar lantbruken måste människor också leva på landsbygden. Och lantbruken behöver i sin tur tillgång till andra företag och verksamheter för att kunna fungera.
Vi behöver ha fungerande och förutsägbara villkor för dessa livsviktiga företag. Året runt och över hela landet.
Verkligheten är inte svartvit då kan inte heller de politiska lösningarna vara det.