En ny stor forskningsstudie ger nya insikter om äktenskapets ställning i dag, det finns goda skäl att se över gamla ideologiska stridsfrågor på området.
En stridsfråga som alltid skavt i det politiska landskapet är frågan om familj, jämställdhet och barnomsorg, inte sällan är det mellan ”liberaler” och ”konservativa” som det har funnits en föreställning om splittring i denna fråga.
Fördomarna har ofta sett ut något i den här stilen: Liberaler tycker att familjen bara är ytterligare en förtryckande struktur.
De är för en mer kritisk inställning till familjebildande, där man avvaktar länge med att gifta sig, där båda parterna i en relation uppmuntras att ha en egen ekonomi och behålla sin självständighet.
De vill hellre sätta barnen på dagis än att någon ska vara hemma och de uppmuntrar skilsmässor vid minsta problem.
Konservativa å sin sida, de bryr sig inte om att individer är olyckliga utan värdesätter familjen högre. De är för att par gifter sig tidigare, allt för att undvika lösaktig livsstil, de vill alltid ha en hemmafru och de tror att jämställdhet är skadligt för relationer.
De här föreställningarna har de sista tio, tjugo åren av goda skäl ifrågasatts, och nu kommer ytterligare forskning som visar varför vi är många som haft fel om olika gruppers inställning till tillfamiljebildande, våra egna misstag i frågan, samt, vad vi kan lära oss av varandra om av vad god politik för familjer faktiskt innebär.
Det började med kritiska röster från bland annat USA, exempelvis Murray: Coming Apart, som visade att välmående ”liberala” familjer skiljer sig mer sällan.
De grupper som gärna framställer sig själva som radikala är de facto trygghetssökare. Något som också observerats bland unga svenskar, som ibland kallas generation trygghet, de söker stabilitet snarare än uppbrott.
En ny stor forskningsstudie av sociologen Gøsta Esping-Andersen går djupare in i frågan. Han har undersökt ett antal länder och trender i västvärlden, bland annat Sverige, och kommit fram till att vi har stabilare familjebildning i dag.
Tack vare att människor gifter sig senare, med mer information om vilken typ av relation de vill ha, tack vare att båda parterna i en relation i dag ofta redan är självförsörjande och självständiga vid familjebildandet och tack vare att vi har fungerande välfärd för att stötta även ensamstående som behöver arbeta, så har vi färre skilsmässor, fler barn och mindre barnfattigdom.
Det här är oerhört intressanta data som visar att vi borde lyssnat lite mer på varandra från början. De konservativa hade rätt i att människor önskar stabila och lyckliga familjer, familjen kan se ut på olika sätt men är inget vi bör sträva efter att ”krossa” eller vad nu slagorden säger.
Men liberaler hade rätt i att dessa stabila familjer bäst uppnås genom att vuxna självständiga individer får göra fria informerade val. Det är värt att fortsätta ta med sig i funderingar hur vi skapar förutsättningar för lycka.