Om drygt två veckor påbörjar tusentals ungdomar studier på landets universitet och högskolor. År av förväntan, pirrighet och slit står inför dörren när dessa personer tar steget in mot vuxenlivet. Oftast har hårda år av ihärdigt arbete lagts ned för att få påbörja resan som förhoppningsvis ska leda in mot drömkarriären. Oftast, alltså. För det tråkiga är att det inte gäller alla.
Det utbredda och från politiskt håll kända fusk som sker i samband med högskoleprovet låter personer glida in förbi antagningskön - på totalt oförtjänta grunder.
Genom att hosta upp en slant, högre taxa tas i takt med vilket resultat som önskas, sätts det tänkta systemet med högskoleprov som kompletterande intagningskvotgrupp helt ur spel. Sydsvenska Dagbladet skrev nyligen, 3/8, om företagsliknande former där unga själva kontaktas med erbjudanden om fusk inför och vid själva provtillfället.
Det är bra att regeringen nu slår till med konkreta förändringar för att försöka stävja fusk, men med tanke på hur organiserad fuskbranschen är så är det tveksamt om regeringens arbete ger ordentlig effekt.
Häromveckan gick Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, ut med att hårdare tag mot högskoleprovsfusket nu är aktuella.
– Att det går att fuska sig till höga resultat på högskoleprovet är djupt orättvist mot dem som skriver provet med ärligt uppsåt. Dessutom riskerar fusket att undergräva förtroendet för högskoleprovet som sådant, sa hon i ett pressmeddelande i slutet av juli.
Regeringens förändringar består av två åtgärder. Åker någon fast för fusk ska en spärr träda i kraft som hindrar personen från att skriva högskoleprovet under en tvåårsperiod.
Dessutom ska provdeltagare framöver kunna avkrävas att intyga ”på heder och samvete” att de genomför provet på ett ärligt och självständigt sätt, med syftet att lättare kunna betrakta påkommet fusk som brottsligt.
Dessa två skärpningar finns det inte mycket att orda om.
Problemet är att dessa främst kommer att höja ett varningens finger mot de provskrivare som ändå åker fast.
Fyrtiotvå personer åkte förra året fast för högskoleprovsfusk, men just omfattningen av det totala fuskande som aldrig uppmärksammas är desto mer oklar.
I dagens mörkertal ligger den verkliga utmaningen.
Universitets- och högskolerådet uppgav själva i en intervju med Sydsvenskan 4/8 att det finns ytterligare vägar att gå.
Elektronisk störningsutrustning och möjlighet till kroppsvisitering togs upp som förslag, och myndighetens generaldirektör Ulf Melin beklagade i artikeln att regeringen valde att inte gå längre.
Att driftiga studenter kan missa chansen till sin drömutbildning bara på grund av andras hänsynslösa fusk är ett stort problem, oavsett om fusket sker på eget bevåg eller med köpt hjälp.
Statsrådet borde lyssna nogrannare på myndighetens experter.