Under de senaste åren har resistenta bakterier legat som en ständig oro hos många. Köttbitar fulla av sprutor har visats upp, för att lyckas visa på hur utbrett problemet är.
Kartor och diagram visar hur fördelningen mellan länder och olika preparat. Inte minst de senaste veckornas debatt kring haloumi från Cypern visar på hur viktig frågan har blivit för gemene man.
Nya rapporter visar nu att inte bara bakterier visar prov på resistens, utan även att allt fler svampsjukdomar inte går att råda bot på med befintliga läkemedel. Multiresistenta mikrober beskrivs, vid sidan av klimatutmaningen, som det största hotet mot kommande generationer.
I en artikel i The New York Times (6/4-19) skriver Matt Richtel och Andrew Jacobs om just resistenta mikrober. Ett av de mest oroande exemplen just nu är svampsjukdomen Candida auris, som under de senaste åren dykt upp på flera sjukhus runt om i världen. Infektionen är väldigt smittsam och har visat sig vara dödligt vid många tillfällen.
Svampen är så invasiv att sjukhusen har svårt att sanera sina lokaler och instrument efter att smittan brutit ut. Inga av de vanliga preparaten som används mot svampsjukdomar biter på den. Ännu finns inget svar på hur man ska hantera infektionen, utan spridningen fortsätter lösning. Lösningar som också saknas för problematiken kring antibiotikaresistenta bakterier.
Under 2010 drabbades runt två miljoner människor av resistenta infektioner i USA, var av cirka 23 000 med anledning av det dog. Nyare forskning visar att den siffran stigit till upp emot 162 000 resistensrelaterade dödsfall.
Idag tros den globala dödsiffran vara 700 000 per år, men en studie förutspår att 10 miljoner människor runt om i världen kommer att dö av resistenta infektioner vid 2050 om inte globala åtgärder vidtas.
Resistensen härleds främst till överanvändning av preparaten vid sjukhus, kliniker och matproduktion, så väl för bakterier som för svamp. Hotet från resistenta infektioner är störst för redan utsatta individer så som barn, äldre och redan sjuka.
Efter samlingen i FN:s generalförsamling 2016, då forskare och experter från hela världen samlades för att diskutera den kommande katastrofen, har läget inte förändrats. Användningen av antimikrobiella preparat har inte sjunkit, utan fortsatt i samma utsträckning.
Under den senaste mandatperioden har problematiken kring antibiotikaresistens varit aktuell i Europaparlamentet, från svensk sida främst av Fredrik Federley.
Arbetet har påbörjats, men är långt ifrån klart. Även problematiken kring resistenta svampar måste tacklas. Candida auris har inte påträffats i Sverige ännu, men det är bara en tidsfråga.
Mer pengar måste läggas åt sida för forskning på nya läkemedel och hållbar matproduktion, men framförallt minimering av spridning. För att det ska ske krävs särskilda initiativ från riksdag och regering, så väl som från EU.
Ansvaret kan inte heller ligga på en europaparlamentariker, eller några få, utan politiken måste samlat ta ansvar och de måste göra det nu.