För fem år sedan kom familjen Ahmadi till Uppsala från Iran. Pappan hade fått arbetstillstånd och arbetar som urmakare. Den äldste sonen studerar till ingenjör på KTH, och mamman är precis i färd med att starta eget.
Men det blir inget företag för mamman och ingen KTH-examen för sonen. Familjen kommer att utvisas på grund av en felbedömning.
När pappan ansökte om permanent uppehållstillstånd granskade Migrationsverket hans lön. Till en början verkade det som att han tjänat för lite under en tid – 180 kronor i månaden under den lägsta gräns kollektivavtalet anger. Senare uppdagades det dock att Migrationsverket gjort en miss och använt sig av fel kollektivavtal.
Ändå kommer Migrationsöverdomstolen inte att pröva fallet, trots att det är myndigheterna som klantat till det.
Sverige har så klart rätt att utvisa människor om det finns rimliga orsaker. Är man inte medborgare eller har permanent uppehållstillstånd har man ingen absolut rättighet att vara i landet. Den som begår sexuella övergrepp på asylboenden, något som Expressen rapporterat om i veckan, bör få avslag på sin asylansökan. Likaså om man utgör ett säkerhetshot. Människor som saknar asylskäl måste avvisas. Och givetvis måste det finnas regler för arbetskraftsinvandring.
Men att man måste lämna landet för att myndigheterna har gjort en felberäkning om ens lön är helt absurt.
Eftersom det inte finns något prejudicerande, det vill säga principiellt vägledande, i fallet tänker inte Migrationsöverdomstolen göra en prövning. Domstolen anser inte heller att det finns några särskilda omständigheter.
Men om inte Migrationsverkets tabbe – som gör att en familj tvingas kasta om hela sin tillvaro – räknas som ett särskilt skäl för omprövning, vad i så fall skulle kunna utgöra ett sådant motiv? Det finns ju ingen poäng med att ha juridiska överinstanser om man inte kan ompröva en myndighets felaktiga beslut.
I denna tragiska historia finns bara förlorare. Det är helt uppenbart att de principer kring vilka beslut som får överklagas måste mildras. Regler är regler och måste följas, men om reglerna är orimliga måste de ändras.