Hur står det till i världen? Egentligen?
För att få en så bra uppfattning som möjligt behöver man titta på statistik, presenterad på ett pedagogiskt vis, och inte lyssna för mycket på anekdotiska berättelser eller fastna i sina egna förutfattade meningar.
Professor Hans Rosling var en mästare på att visa hur villkoren för människor i världen förändrats över tid. Han var läkare, statistiker och folkbildare. Rosling gick bort häromdagen, men hans gärning kommer att leva länge än.
Var och en kan med fördel gå in på den webbsida, gapminder.org, som han byggt tillsammans med sin son och svärdotter. Där har de samlat föreläsningar, interaktiva diagram och studiematerial om alltifrån energi till kvinnors hälsa.
Det är fascinerande att ta del av hur genomsnittsinkomsten och medellivslängden har ökat i olika länder sedan 1800-talet. Samtidigt har inkomstspridningen minskat. Framför allt har människor fått det oerhört mycket bättre sedan 1950-talet. Andelen av världsbefolkningen som lever i extrem fattigdom har halverats under de senaste 20 åren.
Efter andra världskriget levde omkring två miljarder människor på jorden. I dag är vi sju miljarder, och vi kommer att vara drygt elva miljarder i slutet av århundradet. Med dagens välståndsutveckling kommer en stor majoritet av dem att ha lika hög levnadsnivå då som vi har i den rika delen i dag.
Spädbarnsdödligheten har rasat. Antalet barn har slutat att öka i världen, bland annat eftersom flickor får utbildning och preventivmedel används globalt.
Flickor går faktiskt till skolan nästan lika länge som pojkar i dag. Men de allra flesta tror att skillnaden är mycket stor – flera år – enligt de undersökningar som Rosling gjort. Det visar hur vi tenderar att underskatta förbättringarna på i stort sett alla områden. De flesta tror att världens tillstånd är markant sämre än det faktiskt är.
Hans Rosling kom att ägna sig mycket åt att tillgängliggöra statistik efter att han upptäckt att hans studenter och kollegor på Karolinska institutet hade mer fel än schimpanser som gissar – det vill säga slumpen – när de fick frågor om folkhälsan i Asien. Fördomar stod i vägen för insikter om en fantastisk förbättring.
Rosling var också en stark kritiker av medierna, som han menade missar att lyfta fram och förklara de stora linjerna. Journalistkåren är förvånansvärt okunnig och tenderar att upprätthålla gamla sanningar än vad de erkänner inför sig själva.
Dessutom är det det aparta eller läskiga som ofta blir en nyhet. Det enskilda trista ödet får överskugga majoritetens välmåga och välstånd.
För att stävja din egen okunskap och utmana dina felaktiga föreställningar bör du titta på Roslings lysande föreläsningar som enkelt går att hitta på nätet. Hans tips är att aktivt alltid utgå ifrån att det är bättre än du tror för att dina gissningar om tillståndet i världen ska bli korrekta.
Om inte annat blir man glad bara över hans obotliga vilja att se och visa sanningen. Och sanningen är att mänskligheten aldrig har haft det så bra som den har det i dag.