Så inför vi marknadshyror och löser bostadskrisen

GOTLÄNNINGEN LIBERAL KOMMENTAR2016-12-30 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Årets julklapp till svenska folket borde ha varit ett eget hem. Vilken nymodighet det skulle vara för hundratusentals människor som i dag står utan bostad.

Bara de med mycket kontanter eller bra kontakter kan få tag på en bostad där de vill. Svårigheterna har också blivit större och större sedan millennieskiftet. Fortsätter vi att bygga i samma takt som i dag kommer det att ta 15 år innan bostadsbristen är borta – förutsatt att Sverige inte får fler invånare.

Varför blev det på detta viset? Många saker spelar in. Regelverket för hur man får bygga, höga priser och löner inom byggsektorn, kommunernas planmonopol, överklaganden, miljölagstiftning, regler för buller och så vidare gör sitt.

Hyresregleringen som infördes under andra världskriget blev tvärtemot intentionerna permanent. Den gör det olönsamt att flytta från, bygga och äga hyresrätter.

Varför görs inget? Ingen kan skylla på brist på utredningar eller att det saknas förslag. Det har skrivits ett otal rapporter om vad som borde göras för att öka rörligheten mellan befintliga bostäder och få igång nybyggnationen av fler villor och lägenheter.

Ta hyresregleringen – den har inte brutit segregationen och personer som vill flytta till storstäderna för att ta ett jobb kan inte hitta en hyresrätt i dag. Kön till en lägenhet i Stockholms innerstad är drygt 13 år. Hur vi inför marknadshyror på ett sätt som gör att enskilda hushåll inte kommer i kläm borde vara en prioriterad fråga för svenska politiker.

Bokriskommittén, som tillsattes av Fastighetsägarna och handelskamrarna i storstadsregionerna, rekommenderade häromåret att man i ett första steg skulle kunna börja med att hyran som mest fick höjas med 5 procent per år.

Det andra steget vore att hyrorna sattes i direkt förhandling mellan hyresvärden och hyresgästen. Hyrorna skulle då även knytas till ett index under kontraktsperioden. Anpassningen till mer rättvisande hyror skulle på de flesta orter ta ett par år, och i storstäderna lite längre tid.

Långtidsutredningen föreslog 2015 en friare hyressättning i fyra steg: i nya lägenheter och i efterföljande nya kontrakt, privatpersoners uthyrning av ägarlägenheter, i alla nya kontrakt samt slutligen – inom regelstyrda ramar – för lägenheter i det äldre beståndet.

De med riktigt svag privatekonomi skulle kunna få bostadsbidrag för att kunna bära ett hem i rimlig storlek och kvalitet.

Det saknas inte analys och förslag på vad som kan och borde göras. Alla – från höger till vänster – vet att bostadsmarknaden måste få bättre förutsättningar att fungera för att inte spänningarna ska bli ännu skarpare i samhället.

Men tyvärr saknar en majoritet politiker i Sveriges riksdag förmågan att sätta ihop ett paket med bostadsreformer. De är inte värda några klappar i år. Vi får i sanning hoppas att de är det nästa jul. Ett eget hem ska inte behöva stå överst på folks önskelista, år ut och år in.