Hur mycket av din inkomst betalar du i skatt? När frågan ställs svarar många drygt 30 procent, eftersom det är så mycket som dras i kommunalskatt på lönebeskedet.
Det verkliga svaret är förstås betydligt högre än så, och i vissa fall mer än dubbelt. Med arbetsgivaravgifter och statlig inkomstskatt betalar många svenskar marginalskatter på närmare 75 procent.
När en bred skattereform nu ska genomföras som en del av Januariöverenskommelsen bör ökad transparens vara en beståndsdel. Arbetsgivaravgiften borde formellt omvandlas till den inkomstskatt den är. Men som Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna, och Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR argumenterar för i sin nya bok "Platt skatt", är det än viktigare att se över det svenska skattesystemets största skevheter. Dit hör de höga marginalskatterna.
Författarna vill helt avskaffa den statliga inkomstskatten och införa platt skatt. Det är ett radikalt förslag, men varken orimligt eller ogenomförbart. Den statliga inkomstskatten kan ifrågasättas både ur rättvisesynpunkt och sett till effektivitet. Som Krassén och Larsson skriver är det en likabehandlingsprincip att alla arbetsinkomster beläggs med samma skattesats.
Den statliga skatten innebär dessutom marginaleffekter i form av att de som närmar sig eller passerar inkomstnivån för skatten arbetar mindre. Av det skälet är det inte heller säkert att skatteintäkterna är högre med en statlig inkomstskatt än utan. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg har exempelvis beräknat att ett avskaffande skulle leda till högre skatteintäkter.
Till det kan man lägga att den statliga inkomstskatten svällt långt bortom sin ursprungliga omfattning. När skatten infördes i samband med 1990-talets stora skattereform var det först tänkt att den bara skulle omfatta de tio procent av löntagarna som hade högst inkomster. Men det förhandlades upp till 15 procent, och har urholkats ytterligare med tiden. I dag betalar nästan var fjärde löntagare statlig skatt, och 50 procent av den arbetande befolkningen gör det någon gång under livet.
Ytterst är det en hämsko på produktivitet och incitamenten att arbeta och utbilda sig. Den stora skattereformen bör ta chansen både att sänka skatten och att platta ut den.