Den svenska industrin skriker efter medarbetare. I dagarna har svenska niondeklassare valt gymnasielinje. De som väljer det industritekniska programmet har garanterat ett jobb efter sin utbildning. Det borde leda till ett högt tryck på IN-linjen, men det gör det inte.
Yrkesutbildningar är överlag ingenting som intresserar svenska ungdomar. Sedan läsåret 2012/13 har andelen förstahandssökande sjunkit på nästan alla yrkesprogram. Två tredjedelar av alla som sökte till gymnasiet 2016/17 valde en högskoleförberedande utbildning.
Vad är då problemet? Vi lever i en kunskapsekonomi numera. Att ungdomar vill läsa vidare på högskolan är väl positivt? Visst är det så. Problemet är att andelen som läser på ett högskoleförberedande program är för många.
Detta beror troligen på att politiken – alltså socialdemokratin – länge haft ambitionen att minst hälften i en årskull ska läsa på högskola eller universitet. Argumenten är att det skapar jämlikhet, och att Sverige som kunskapsnation är beroende av en välutbildad befolkning. Det har skapat en föreställning om att den som vill säkra sin framtid måste läsa ett högskoleförberedande gymnasieprogram, särskilt efter att alliansen avskaffade kravet på att läsa högskoleförberedande kurser på yrkesprogrammen. Regeringen vill nu ändra på detta.
Högskolehetsen har dock fått motsatt effekt. Undervisningsnivån på de svenska lärosätena är katastrofalt låg. Detta är till stor del ett resultat av den stora tillströmningen. Ju fler studenter, desto lägre nivå, eftersom undervisningen måste anpassa sig efter de svagaste studenterna. Dessutom uppstår en utbildningsinflation. Om en stor andel av en generation har en kandidatexamen sjunker värdet av att ha läst på högskolan. Därmed pressas utbildningsnivån upp ytterligare ett steg och överutbildningen är ett faktum. Det är dyrt, både för staten och för individen.
För en 15-åring som vill ha en trygg och stabil framtid är det betydligt bättre att satsa på en yrkesutbildning än att läsa ett brett, högskoleförberedande program. Den som vill kan dessutom lägga till extra ämnen för att få behörighet till högskolan. Här har SYO-konsulenter, föräldrar och lärare ett stort ansvar: tuta inte i eleverna att en juristutbildning är säkrare än en yrkesexamen, och påminn ungdomarna om att det alltid går att byta bana senare i livet.
En annan lösning är givetvis att gå tillbaka till det gamla systemet där alla gymnasieprogram ledde till högskolebehörighet, som regeringen vill. Men det bekräftar bara tesen att man måste vara högskolebehörig för att kunna skaffa sig ett bra jobb med en bra lön.
Duktiga akademiker är viktigt för Sverige. Men det är även duktiga maskintekniker, svetsare, svarvare och CNC-operatörer. Industrin är fortfarande en viktig del i svensk ekonomi och utgör ungefär en femtedel av landets BNP. När artificiell intelligens tar över är det dessutom bättre att vara den som svetsar ihop roboten än den som blir utkonkurrerad av den.