Trafikfrågor är något som alla har en uppfattning om och det är kanske orsaken till problemet med bland annat hastighetsöverträdelser.
Mentaliteten att jag själv avgör vad som är rätt eller fel i trafiken kan aldrig förbättra samspel och säkerhet. Alla har ju inte samma uppfattning och då blir det lätt både snurrigt och farligt.
För nog kan man förundras över trafikanterna som konsekvent kör 15-20 kilometer för fort eller ständigt struntar i att stanna vid stopplikt. Samma personer som sedan är snabba att fördöma andra brott och förseelser.
Och hur ska nästa generation trafikanter – barnen – få respekt för trafikreglerna när en del av dem ständigt ser föräldrar och andra vuxna förebilder bryta mot reglerna?
Dagligen kan vi läsa om bilister som åker fast för fortkörning. Konstigt uttryck förresten, åka fast. Nu tror vi kanske att detta med fortkörning är ett fenomen som hänger samman med allt motorstarkare bilar, men där har vi fel. För tidningen Sörmlandsbygden berättar om en fortkörning på Västerlånggatan i Stockholm redan år 1492!
Gatan var vid denna tid en del av riksettan från södra Sverige till Uppsala. Drängen Pavel stod på lite för hårt med hästen och körde omkull ett barn. För detta fick han böta tolv marker. Enligt inte helt säkerställda uppgifter motsvarar detta runt 8 000 kronor i dagens penningvärde. Måste ha varit ett tufft bötesstraff, kanske var inte allt bättre förr.