Nyligen genomfördes Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. Uppmärksamheten var större i år i jämförelse mot tidigare avseende det som redovisades under de tre dagar som konferensen ägde rum. Skälet till detta får naturligtvis tillskrivas det oroliga omvärldsläge vi upplever just nu.
Ett ord som ofta återkom under diskussionerna var ordet oro. Statsminister Stefan Löfven försökte lugna deltagarna och åhörarna som följde konferensen via olika media med orden ”Oro ska mötas med framtidstro”. Lätt att säga men svårt att omsätta i praktiken. Låt mig ta ett exempel som kommer att beröra oss på Gotland, nämligen fjärrstyrd flygtrafikledning. En sådan innebär att flygledningen leds från en annan plats än berörd flygplats, i vårt fall Visby.
De erfarenheter som man idag har kommer från Örnsköldsviks flygplats. Där står nu flygledartornet tomt, i stället skickar kameror och sensorer information till flygledartornet i Sundsvall. Därifrån leds trafiken således på distans. ”Det har inte varit några problem. Det visar att det inte är någon skillnad om man sitter fysiskt i tornet eller om man sitter på annan ort”, säger flygplatschefen i Ö-vik. Som alltså bara ser fördelar med fjärrstyrningen.
Vad beträffar Visby har planeringen att fjärrstyra flygledningen från Arlanda redan påbörjats. Generaldirektören för Luftfartsverket säger sig vara medveten om Gotlands speciella läge. Han säger ”Vår lösning för fjärrstyrd flygtrafiktjänst är godkänd av Tranportstyrelsen” och känner sig lugn. Vad han menar med Gotlands speciella läge kan man med fog fråga sig.
För mig innebär ”Gotlands speciella läge” att man har återupplivat den gamla devisen ”Att den som besitter Gotland behärskar Östersjön”. Med allt vad det innebär ur militärstrategisk synpunkt.
På Visby flygplats samsas idag linjetrafik, Flygvapnets verksamhet och privatflyg. Flygplatsen är en av våra livlinor till fastlandet, slås den ut samtidigt som trafiken till Visby hamn blockeras kommer konsekvenserna för oss alla att bli stora.
Fördelarna med att fjärrstyra flygledningen från Arlanda är att flexibiliteten med att hålla flygplatsen öppen 24/7 ökar samtidigt som behovet av bland annat extrapersonal minskar. Men samtidigt innebär det att drygt 10 kvalificerade arbetstillfällen i torntjänst i Visby försvinner.
Ingen kan dessutom i dag garantera att datatrafiken mellan Arlanda och Visby kommer att vara intakt, den kan påverkas eller slås ut på olika sätt. Det gäller såväl i fred som i ofärdstider.
Kritik har under arbetets gång att införa fjärrstyrningen kommit från LFV personal, Försvarsmakten och säkerhetspolitiska experter. Att inte denna kritik har beaktats är anmärkningsvärt. Är då inte detta ärende av samma vikt för rikets säkerhet som uthyrningen av Slite hamn för kommande gasledning?