Så kom det då äntligen. Beskedet att regeringen och alliansen har kommit överens om mål för svensk livsmedelsproduktion. Efterlängtat och välkommet.
Svenskt lantbruk har inte haft mål för produktionen, sedan slutet av 80-talet då beslut togs om ”omställning 90”, som var en ensidig avreglering av det svenska lantbruket.
Under en lång period har det istället varit olika miljömål som varit styrande för politiken, avvägningar mot produktionen har helt saknats. Vilket medverkat till att importen har ökat av mat som producerats med metoder som inte är tillåtna i Sverige, ur ett hållbarhetsperspektiv är det förkastligt.
Nu är målen satta, efter långa och vad jag förstår tuffa förhandlingar. Det övergripande målet ser ut så här: ”Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.
Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.”
Utöver det övergripande målet, finns mål om regler och villkor, konsument och marknad samt kunskap och innovation. Målen ser överlag bra ut, de innehåller ord som stärkt konkurrenskraft, ökad produktion och sysselsättning.
Kommer målen att göra skillnad? Med tydliga mål för produktionen ges nu möjlighet att göra avvägningar mellan produktion och miljö. Ett konkret exempel är att myndigheternas uppdrag förändras, och att de i sitt arbete behöver ta avstamp i målen när det gäller till exempel regler och villkor.
Det är nu arbetet börjar med att forma strategier för att nå målen, och att ta beslut som leder till förenklade regelverk, sänkt skattetryck, och ett rejält omtag kring detaljregleringar, för att nämna några exempel. Det finns ingen anledning att tro att det kommer att gå lätt och snabbt.
Det finns ett utmärkt underlag att använda i form av Konkurrenskraftsutredningen, utredningen innehåller både en analys, och förslag på vilka åtgärder som behövs för att stärka konkurrenskraften för svenskt lantbruk. Låt den ligga till grund för det fortsatta arbetet, och håll tempo i arbetet.
Vi har i grunden goda förutsättningar för att producera mat och energi i Sverige, låt oss använda de resurserna, och öka produktionen.