C-DEBATT
Coronaviruset drar fram över världen, och i skrivande stund är det svårt att greppa vilket samhälle vi kommer att ha när vi går ur det här.
Det gotländska samhället har tidigare visat att det finns en god förmåga att klara stora utmaningar, och jag är övertygad om att Gotland kommer att klara av det här också. Vi har några väldigt tuffa månader framför oss, och en peak gällande antal smittade och belastning för vården väntas komma i slutet av maj.
Region Gotland har lanserat ett åtgärdspaket för att hantera de påfrestningar det här innebär för olika delar av samhället. Grunden för finansiering av vår välfärd är ju företagandet, och det faktum att människor har ett jobb att gå till. Därför har fokus naturligt nog legat på just dessa områden.
En effekt av coronavirusets framfart, som inte är lika tydlig är hur de mest utsatta i samhället drabbas.
Det finns många familjer på Gotland som från och till behöver hjälp och stöd för att fungera. Familjer som har svårt med försörjningen – där pengarna på kontot är slut långt innan månaden är slut. Familjer där en vuxen har missbruksproblem som går ut över de andra familjemedlemmarna.
Familjer där barnen lever i otrygghet och rädsla för att bli slagna eller att deras mamma ska bli slagen. De påfrestningar som de här familjerna utsätts för när fritidsaktiviteter försvinner, när skolans trygghet inte längre finns där, när försörjningen från en timanställning hotas är stora.
Birkagården gör ett fantastiskt arbete med att ge hemlösa på Gotland tak över huvudet. Men hur går det att isolera sig i hemmet för den som inte har ett hem? Hur ska Birkagården som är beroende av volontärer, många över 70 år, klara sitt uppdrag framöver?
Många äldre som redan tidigare var ensamma tvingas nu isolera sig i hemmet. Hur påverkar det den psykiska och fysiska hälsan?
Vi har god förmåga att hantera även de sociala utmaningar som följer i coronavirusets kölvatten. Den största risken är att allt fokus hamnar på annat håll när vårdens kapacitet utnyttjas till bristningsgränsen, och när varsel på varsel läggs från företagen. Vi får inte glömma bort alla som samtidigt kan komma att behöva extra omsorg från samhällets sida. Socialförvaltningen, och socialnämnden där jag är ledamot har ett extra stort ansvar att mobilisera och ge stöd.
Vi får heller inte glömma bort vad vi kan göra som individer. Det finns många frivilligorganisationer på Gotland som engagerar sig för de mest utsatta i samhället. De behöver extra resurser just nu, både ekonomiskt, men framför allt i form av arbetskraft. Har du funderat på att engagera dig ideellt, men inte gjort slag i saken, så är det nu tillfälle att göra det