LIBERAL ASPEKT
I sociala medier sprids ett klipp på en ung man som gör en “haul”, det vill säga visar upp vad han har handlat, efter att ha varit på Hemköp och spenderat 5┣000 kronor. Han langar upp en ost och ett paket Bregott på diskbänken. Sen är det slut.
Klippet är förstås ett skämt men precis som i all bra humor finns det ett stråk av mörk realism i botten. För många människor, även såna som aldrig tidigare behövt jaga extrapriser, har det blivit nödvändigt att tänka en extra gång innan man stoppar ned en vara i korgen. Medelklassen väljer bort sådant som tidigare varit en självklarhet i kylskåpet. Paprika, tomat, smör och yoghurt har blivit lyxvaror.
Enligt SCB, Statistiska centralbyrån, får man gå tillbaka ända till början av 50-talet för att hitta en liknande prisökning på mat som den vi ser nu. Inte ens under 70- och 80-talen när inflationen var hög, ökade livsmedelspriserna i samma omfattning. Enligt SCB:s statistik blev livsmedel och alkoholfria drycker 21 procent dyrare mellan februari i fjol och februari i år. Ännu mer har priset skjutit i väg på grönsaker, fetter, ägg och mejeriprodukter.
Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) är prisökningen på livsmedel en av de saker som triggar inflationen. Och hon menar att prisökningarna inte bara beror på ökade kostnader för produktion, distribution och personal i livsmedelsbranschen utan på att det i Sverige är tre matjättar som kontrollerar 80-90 procent av marknaden.
Därför vill regeringen ge Konkurrensverket tio miljoner i ökade anslag för att stärka myndighetens arbete för bättre konkurrens. Enligt Svantesson kommer satsningen “att ha effekt under det här året” (SVT 24/3). Det låter luddigt. Och om hon har fel, och effekterna uteblir, kommer situationen snabbt att bli ohållbar. Om den inte redan är det.
Åtgärder för att stoppa de skenande prisökningarna på mat har efterfrågats både från vänstern som vill se pristak och från Centerpartiet där partiledaren Muharrem Demirok tror att ett matpriskrig i politiken är under uppsegling. “Det startade redan i valrörelsen när Ebba Busch åkte runt och viftade med falukorven. Nu ser vi att allt fler familjer har svårt att köpa just falukorv. Kommer det inga skarpa förslag kommer vi att behöva trappa upp det här och pressa på ytterligare”, menar han (SVT 23/3).
Ett pristak vore fel väg att gå. Men Demirok har rätt i att om inga skarpa förslag kommer är risken stor att det blir ett priskrig. Inte bara politiskt, utan även för de allt fler människor som måste kriga för att lyckas sätta mat på bordet åt sina barn.┣