Magdalena Graafs väskor är en väckarklocka för svenska kvinnor

”En handväska är ingen investering. Den är själva symbolen för pengar som kastats i sjön”, skriver Johanna Schreiber efter att Magdalena Graaf har blivit rånad på väskor.

”En handväska är ingen investering. Den är själva symbolen för pengar som kastats i sjön”, skriver Johanna Schreiber efter att Magdalena Graaf har blivit rånad på väskor.

Foto: Foto: Yvonne Rönngren

Influencers2025-01-10 09:10
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LIBERAL ASPEKT

Oavsett om man heter Magdalena Graaf, Mona Sahlin eller är en helt vanlig medelsvensson är det dags att vakna upp och inse att statusväskans tid är förbi. Dagens kvinnor kan bättre än så.

Magdalena Graaf har blivit rånad. Men det är inte innehållet i väskan som är borta, utan själva väskan. Eller snarare: Väskorna. Omkring 20 stycken, till ett sammanlagt värde av hundratusentals kronor.

Sorgen efter att ha blivit plundrad är total”, skriver influencern på Instagram. Det är en fullt legitim känsla. Att bli utsatt för ett inbrott innebär inte bara stölden i sig, utan också obehaget och rädslan som uppstår av att främmande människor har varit inne i ens hem.

Frågan är dock varför Magdalena Graaf äger väskor för hundratusentals kronor. Hon skriver att hon bland annat ser väskorna som investeringar. Tyvärr är det oftast en jättedålig idé att investera i bruksvaror eftersom de tappar i värde så fort de används. Män har redan insett detta, genom det smärtsamma uppvaknandet när luften gick ur andrahandsmarknaden för både sneakers och klockor.

Det är snart 20 år sedan författaren och regissören Sisela Lindboms roman “De skamlösa” satte igång det som kommit att kallas för “väskdebatten”. Romanen var en avancerad satir över hur unga, svenska, yrkesarbetande kvinnor inspirerats av den amerikanska överkonsumtion som bland annat förekommer i tv-serien Sex and the city. Ett fenomen som kunde betraktas som relativt nytt under början och mitten av 00-talet.

Sedan dess har handväskan blivit en symbol för just överdriven lyxkonsumtion. Minns till exempel när danska Socialdemokraternas ledare Helle Thorning-Schmidt började kallas för “Gucci-Helle” och diskussionen om Mona Sahlins röda Louis Vuitton-väska, som då kostade 6 000 kronor. Omräknat i dagens penningvärde skulle Sahlins väska ha kostat 8 000 kronor. Det är mycket pengar. Men den svenska skvalpvalutan har gjort att priserna på europeiska lyxvaror har stigit till absurda nivåer. En av de vanligaste väskmodellerna som svenska medelinkomsttagarkvinnor vill “unna sig” är Mulberrys modell Bayswater som i dag kostar 17 000 kronor. En annan är Louis Vuittons “Speedy Bag” som landar på 20 000 kronor.

“Jag hade förtjänat den”, är inte sällan en kommentar som kläcks när en monogramprydd väska visas upp. Frågan är dock vad ägarinnan har förtjänat. Allra mest är det rimligtvis att få höra sanningen. Nämligen att flera generationer kvinnor har blivit grundlurade av både tv-serier och influencers. En handväska är ingen investering. Den är själva symbolen för pengar som kastats i sjön.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en text från Gotlänningens ledarsida, åsikterna är skribentens.