KRÖNIKA
Det var lilla julafton för oss som gillar siffror och statistik när Internetstiftelsen i veckan släppte sin rapport om svenskarna och internet. På 339 sidor med staplar, siffror och analyser, avhandlas det mesta om den digitala värld vi lever i.
När Internetstiftelsen i sin inledning kort sammanfattar den senaste rapporten, som gjorts av Novus, skriver de: ”Svenskarna vill inte ha riktad nätreklam, men tycker att polisen ska få ta del av privata konversationer online vid brottsmisstanke. Vi oroar oss för filterbubblor och näthat, men hyllar digitala böcker och tror på digitaliseringens positiva klimatpåverkan.”
Filterbubblor är algoritmer som lagrar information efter de sökningar vi gör på nätet. Det leder till att någon annan bestämmer vad vi ska se i framför allt sociala medier.
Internetanvändandet har förändrats marginellt sedan senaste undersökningen för ett år sedan. Det beror på att nästan alla i Sverige använder internet. 96 procent av befolkningen över 16 år använder internet. Rapporten slår som väntat fast att det är de äldsta som använder internet minst. Om någon användare lämnar nätet beror det på sjukdom eller fysiska hinder av olika slag.
I åldersgrupperna födda på 70-, 80- och 90-talet använder alla internet dagligen. 60-talisterna har en 97-procentig närvaro. 50-talisterna ligger på 86 procent och av de som är födda på 20-, 30- och 40-talet är 58 procent dagligen på internet. I den åldersgruppen är 22 procent icke-användare, medan 20 procent är inne då och då. Man kan dock på god grund anta att siffran i den äldsta gruppen kommer att öka varje år.
Pensionärerna är den grupp som har mest kontakt med vården. Där tycker de som svarat i rapportens fritexter att sjukvårdsappar är besvärliga. Så här skriver kvinna, 65 år: ”1177-appen är krånglig och för svår. Jag vet inte längre hur jag ska komma i kontakt med sjukvården, eller göra bokning.”
Man, 78 år: ”Alla dessa appar samhället begär att man ska installera och begripa. Man blir knäpp på kuppen.”
Pensionärer som deltagit i undersökningen efterlyser digital hjälp av sin kommun. Kanske ingen dum idé. Skulle definitivt vara ett sätt att ta sig över den digitala tröskeln, eftersom det även ligger i samhällets intresse att de äldsta tar sig an de appar som numera krävs för det mesta.
Bland de äldsta använder 56 procent e-tjänster för sjukvården. Det är en ökning med fyra procent på två år. De yngsta är bäst på att använda vårdtjänsterna. I grupperna födda på 90- och 00-talet är 90 procent användare.
Mobilt bank-id har en täckning på 92 procent av befolkningen över 18 år.
Svagast är det återigen i den äldsta gruppen där dock 67 procent använt bank-id minst en gång de senaste tolv månaderna, medan 44 procent gör det dagligen.