Det fattades en gång modiga beslut om att satsa tungt på järnväg i Sverige.Beslut som hjälpte landet på vägen att bli en modern industrination. Ja, det var sannolikt helt nödvändigt för att detta skulle ske.
Innan Sverige fick järnväg var resor och transporter oerhört tidsödande. Den som reste med hästdiligens mellan Stockholm och Göteborg fick hålla på i en hel vecka. Med järnvägen sjönk restiden i ett huj till 14 timmar.
Det kostade. Bara de stambanor som staten skulle stå för beräknades kosta 115 miljoner riksdaler. Det motsvarade då statsutgifterna för tre år. Men den första järnvägen invigdes 1856 och därefter gick utbyggnaden tämligen snabbt. Och järnvägarna var helt oundgängliga för den långa period av stark tillväxt som Sverige genomgick från 1870 och framåt, som förvandlade riket från ett av Europas fattigaste länder till ett av de mest välmående. Sedan kom Erlander och Palme... Men det är inte ämnet för dagen.
När vi nu diskuterar nya stambanor för höghastighetståg är läget ett helt annat. Nu finns redan flera olika alternativ som är betydligt snabbare än hästdiligens. Vi har den befintliga järnvägen, även om den totala banlängden inte är vad den har varit och även om underhållet brister. Gotland saknar allt utom museal trafik mellan Dalhem och Roma. Mycket av transportarbetet sker i dag med gods, kollektivtrafik och privatbilism på vägnätet. Flyget har inneburit snabba persontransporter även på längre sträckor.
Tunga investeringar i höghastighetsjärnväg innebär inte en tillväxtdrivande revolution. Miljöskäl är väl det mest använda argumentet för denna jätteutgift. Men det är ju inte givet att ett okänt antal hundra miljarder kronor används bäst på detta sätt, för miljöns skull. Och själva byggnationen får ju också stora konsekvenser för miljön. Hur mycket cement och hur mycket stål tror ni exempelvis att det går åt?
Det finns befolkningsunderlag för att räkna hem höghastighetståg i länder som Japan, Tyskland och Kina. I glest befolkade Sverige? Nej.
Höghastighetståg i Sverige är ekonomiskt vansinne och illa använda pengar ur miljösynpunkt.
Under hela den tid som höghastighetståg har debatterats har man talat om hur viktigt det är att projektet har en bred politisk demokratisk förankring. Nu finns inte detta stöd. För höghastighetståg är nu bara S+V+MP+C. Det är lövtunnaste möjliga majoritet i riksdagen. 175 mot 174.
Ändå tillkännagav regering häromdagen att den avser gå vidare och driva igenom projektet. Det vore ett dålig och ansvarslöst beslut fattat under ansvarslösa former.