Inom kort stundar ett EU-parlamentsval som vi svenskar och gotlänningar förväntas rösta i. Aldrig tidigare har väl EU-frågorna haft en så stor inverkan på svenska politiska sakfrågor som nu. Jordbrukspolitiken är ett av dessa områden.
Här handlar det väldigt mycket om hur vi får svenskt jordbruk bärkraftigt, det vill säga både tillräckligt lönsamt och långsiktigt hållbart. De senaste åren har lönsamheten minskat och osäkerheten kring lantbrukets ekonomiska situation gör det därmed svårt för unga lantbrukare att ta över produktionen eller starta egna lantbruk, erhålla finansiering samt klara att av bygga upp ett långsiktigt kapital i sin gård.
Här måste EU:s jordbrukspolitik göra mer om vi vill ha en långsiktigt fungerande lantbruksproduktion kvar, som försörjer vår befolkning med livsmedel och andra råvaror som behövs för samhällets utveckling, välbefinnande och grundläggande funktion.
Ytterligare dimensioner har nu också stegvis smugit sig in och visat sig viktiga kopplat till jordbrukspolitiken. Den ena dimensionen är de geopolitiska spänningar som växer i Europa kring Rysslands hot och europeiska länders alltmer växande samarbeten på det försvarspolitiska planet.
Här är frågan om stärkt beredskap och ökad självförsörjningsgrad helt centrala frågeställningar som kan avgöra om Sverige klarar ett längre invasionshot och ändå kan försörja sin befolkning.
Som det är nu är vi långt ifrån detta så här finns otroligt mycket mer för jordbrukspolitiken att göra. Den lokala inhemska jordbruksproduktionen kommer därför att behöva stärkas rejält, med allt från ändrade inriktningar kring jordbrukets EU-stöd till mera nationella stöd.
Men det behövs även utveckling av moderniserad dränering och bevattning av svensk åkermark för att på så vis öka produktionen, som gör livsmedelsproduktionen mindre sårbar för både torka och skyfall.
Detta knyter också an till den andra dimensionen som alltmer kommer att påverka svensk jordbruksproduktion – nämligen de växande klimatförändringarna och dess påverkan på det svenska klimatet. Under de senaste tio-femton åren har de årliga nederbördsmängderna i snitt minskat över ön och i flera andra delar av Sverige.
Nederbörden blir också mer ojämnt fördelad över året jämfört med tidigare. Detta skapar ett växande problem med både vattenbrist och skyfall i ett land som tidigare gjort sig känt för att ha lagom gott om vatten.
Vill du få en förändring kring EU:s jordbrukspolitik i en riktning med mer lösningsorienterade förslag för att lösa flera av de ovan beskrivna växande och ytterst viktiga frågeställningarna. Då ska du lägga din röst på Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner som är civilingenjör och som har målet att sitta med i både EU:s jordbruksutskott och miljöutskott.
Mer begåvad politiker får man leta efter!